Tro och förnuft

En podd om Gud, universum och allting med Christoffer Skogholt, Peter Westermark och Erik Åkerlund. Podden produceras i samarbete med Sändaren, Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet och Newmaninstitutet. Mejla oss på: [email protected]

Avsnitt 72: Ylva Eggehorns hedersdoktorsföreläsning 04/08/2024

Avsnitt 71: En Gud för de levande (del ett) 03/25/2024

Avsnitt 70: Om naturliga och gudomliga orsaker med Stephen Mumford (respons av Ulf Jonsson) 03/03/2024

Avsnitt 69: Samtal med Pekka Mellergård om kulturtidskriften NOD 01/30/2024

Avsnitt 69: Samtal med Pekka Mellergård om kulturtidskriften NOD Kulturtidskriften NOD startades 2004 av Örebro Teologiska Högskola. Under några år distribuerades den av tidningen Dagen, men drivs nu av en förening med Pekka Mellergård, neurokirurg och tidigare rektor för Örebro Teologiska Högskola, som chefredaktör. I detta samtal (som är två månader försenat!) samtalar vi både om nummer tre, som hette "Fruktan och förtröstan i rädslans kultur" och det då kommande nummer fyra, som hette "Jesus var inte kristen: om judendom, kyrka och Israel." Detta var det sista numret under 2023. Som prenumerant kan man läsa alla nummer online, och man kan läsa mer om tidskriften på deras . Bägge nummer får sägas ha högaktuella teman, och teman som dessutom sattes innan de tragiska händelserna i Israel och Gaza, respektive den våg av gängrelaterade mord som drabbade Sverige under hösten 2023. Vi samtalar med Pekka Mellergård om vad syftet med tidskriften är, om hur det egentligen står till med den kristna offentligheten och hur pass representativ diskursen som råder i tidningar som Världen idag och till viss del Dagen och TV 10 egentligen är för hur kristna i allmänhet tänker. Samtalet kretsar också kring rädslan för samhällsutveckling och ibland missvisande moraliserande över detta, hur det står till med det offentliga samtalet i kristenheten, varför kyrkan varit en plantskola för duktiga musiker - men inte på samma sätt en mylla för intellektuell fördjupning och konst - om traumatiserande religion, och annat. Här är lite hållpunkter i avsnittet: Minut 1-29: Hur väl speglar den kristna ”offentligheten” kristenheten? Det finns ett ganska litet gäng som sätter tonen för diskussionen och debatten. Vad hände med tidningen NOD när Dagen tog över ansvaret för den? Varför är man bra på att skapa en miljö som blir en mylla för duktiga musiker i (fri)kyrkan, men inte på samma sätt en intellektuell miljö, eller en mylla för konstnärskap? 29.50: Vi börjar diskutera numret ”Fruktan och förtröstan i rädslans kultur”. Vad är rädsla? 40: Intervjun med Lars Trägårdh 46: Vad är mod? 48:30 Intervjun med Johan Heltne Behövs en religionstraumadag? 55: Omogen religion är farlig. 1:10: Systemfel i kristenheten och hur man kan åtgärda dem. /episode/index/show/trofornuft/id/29703933

Avsnitt 68: Tolkien, sagorna och verklighetens djup 10/30/2023

Avsnitt 67: Jacques Ellul om "Närvaro i modern tid" 09/28/2023

Avsnitt 67: Jacques Ellul om "Närvaro i modern tid" Jacques Ellul (1912-1994) var en fransk filosof, sociolog och lekmannateolog som skrev ett 60-tal böcker. Under andra världskriget var Ellul aktiv i motståndsrörelsen och hjälpte till att gömma judar och föra dem över gränsen till Schweiz, och fick efter kriget utmärkelsen "Rättfärdig bland folken" från det israeliska förintelsemuseumet Yad Vashem. I sin bok Närvaro i modern tid som kom första gången 1946 försöker Ellul stava ut hur kyrkan i allmänhet och inte minst "intellektuella lekmän" ska uppfylla sitt uppdrag i den moderna världen. Boken innehåller en del skarpa analyser om tekniken och medialiseringens effekter - som vi ser ännu tydligare idag, 80 år senare - och några frön till en slags grund för en kristen "närvaro i modern tid". Men boken tycks också vara en bearbetning av Elluls reformerta och dialektiska perspektiv: ibland hamnar boken i en upprepning av den reformerta tankefiguren att världen är så fallen att det enda vi kan göra är att rädda människor ur den. Säkert är Ellul delvis formad av sina erfarenheter under andra världskriget och i så extrema situationer kan en sådan analys vara giltig - som exempelvis att rädda förföljda ur ett land, snarare än att göra det landet bättre. Men samtidigt är detta perspektiv inte universellt bland teologer verksamma under andra världskriget, så det verkar vara något med Elluls egna tänkande som spelar in här. Det hindrar som sagt var inte att Ellul kommer med intressanta iakttagelser och också levererar ett frö till en "kristen närvaro i modern tid". Dessa frön kan sägas vara: - en konkret närvaro i världen och de verkligheter man vill relatera sig till: inte bara abstrakta analyser. - en insikt om teknikens och medialiseringens effekter för att fjärma oss från den konkreta verkligheten. I teknikens fall genom att vi kommunicerar "längre ifrån" varandra. I medialseringens fall att vi genom medierna med nödvändighet får ett begränsat urval av verkligheten berättad för oss, och denna blir dessutom "förklarad" med hjälp av starkt förenklade och ibland missvisande förklaringsmodeller. - Behovet av kontemplation och bön, och att utveckla en livsstil snarare än att bara hålla sig på en diskursiv nivå för att försvara kristen tro. Det som hade varit intressant vore att se hur denna vision skulle positivt kunna stavas ut, där kristna kunde vara en konstruktiv och kreativ närvaro i modern tid och inte bara ta avstånd från allt som är dåligt. /episode/index/show/trofornuft/id/28165799

Avsnitt 66: Mötesplats om humor, religion och regisserad Instagram-lycka 08/28/2023

Avsnitt 65: "Being Consumed": en teologisk kritik av konsumism och kapitalism 06/25/2023

Avsnitt 64: Live-podd 05/29/2023

Pålysning: livepodd 22 maj 20.30 05/19/2023

Avsnitt 63: Mötesplats om "Gud och andra orsaker" 04/24/2023

Live-podd uppskjuten. En Mötesplats-föreläsning laddas upp senare idag. 04/24/2023

Avsnitt 62: Människan - det moraliska troende djuret 03/27/2023

Avsnitt 62: Människan - det moraliska troende djuret I i fredags (den 24 mars) med polisen Mats Lindström säger Lindström att en knäckfråga att ta itu med är varför så många unga män som växer upp i förorten ser yrkeskriminell som en eftersträvansvärd identitet. Lindström säger att det florerar framförallt tre status-identiteter: fotbollsproffs, rappare eller gängkriminell. Det Lindström i praktiken pratar om är vad sociologen i sin bok kallar för en ”moral order”: en kulturell föreställningsvärld om vad som är eftersträvansvärt, meningsfullt, sant och gott och vad man ska försöka uppnå i livet. Lindström berättar om en episod då en gängmedlem han gripit men som sedan blivit släppt hånar honom för att han har så enkla kläder medan han själv har kläder för 50-60 000. Det vittnar förstås en del om vad som värderas i den "moral order" där den personen befinner sig. Att vara människa kräver att man lever i en sådan föreställningsvärld, en sådan ”moral order” – som inte kan bevisas men som vi ändå måste orientera oss efter. Den utgör på ett sätt vattnet vi simmar i. Men genom vår självmedvetenhet kan vi alltid ta ett kliv tillbaka och titta på, och utvärdera, den moraliska ordning vi befinner oss i. Detta öppnar upp frågan om en objektiv moral, som inte bara är ett kulturellt perspektiv. Dessutom menar Smith att självmedvetenheten gör det möjligt att tematisera den empiriska världen som helhet och försöka tolka den. Men eftersom den inte tolkar sig själv behöver vi tolka den i ljuset av en större horisont, och detta öppnar upp frågan om en transcendent, gudomlig verklighet. Avsnittets delar: 7:25: Vad gör vi av det faktumet att många akademiska discipliner har teoretiska perspektiv som är dominerade av reduktiva och filosofiskt-normativa perspektiv på människan? 14:30 Att brottas teologiskt med olika filosofiska perspektiv, en slags intellektuell askes. 16:30: Vad är Christian Smiths övergripande argument? 17:35 Vad är ”a moral order”? 21:40 Konkreta exempel på vanliga ”narrativ” i vår kultur 23:30: Många narrativ gestaltar ett reellt värde, ur ett kristet perspektiv. 24:15: Vilket narrativ är det som gestaltar vår kulturs heliga värden? 25:50: Det blir pinsamt/tabu att utmana det heliga. 29:30: Individuell framgång och kändisskap som frälsning? 30:20 Vad är heligt i den kristna tron? Kärleksfull gemenskap. 31:30 Kärlek är uppmärksamhet – men vilken sorts uppmärksamhet? 32:10: Sociala medier som en väg till pseudo-tröst… 38: Hur självmedvetenheten skapar en insikt om skillnaden mellan subjektivt och objektivt. 41: Skillnaden mellan att göra en självständig bedömning av moraliska frågor och att orientera sig efter vad som är ”lajkat” i ens kultur. 44:30: Vad händer med vår syn på relationer och med dessa relationer om vi använder exempelvis rational choice-teorier och ett ekonomiskt språk för att förstå dem? 46:30: Självmedvetenheten som den kapacitet som öppnar upp frågan om en transcendent grund för moralen. 49:30 Självmedvetenheten öppnar upp för frågan om en transcendent, gudomlig verklighet. Nästa gång är måndag den 24 april och då blir det en live-podd över zoom. Mer information kommer men vi hoppas på ett bra samtal med lyssnare! /episode/index/show/trofornuft/id/26350482

Avsnitt 61: Människan: det troende djuret 02/27/2023

Avsnitt 61: Människan: det troende djuret (född 1966) är en primatolog och biologisk antropolog som är intresserad av vad som skiljer människan från andra djur. För att närma sig ett svar på den frågan måste man fokusera på hur människans specifika form av "niche-konstruktion" ser ut - det vill säga, hur hon omformar sin miljö. Detta är en tematik som Fuentes har utforskat både i sin bok och i boken vi läst till detta poddavsnitt: . Människans sätt att vara i världen - hennes specifika typ av "niche-konstruktion" - är i grunden formad av förmågan att tro, säger Fuentes. Förmågan att tro är en kapacitet som gör det möjligt för människan att relatera till verkligheten på ett rikare sätt än enbart genom den sinnesdata som når henne "här och nu". Även andra djur kan "tro" men människans förmåga att tro - att tänka på det som går utöver det empiriska - gör hennes sätt att vara i världen exceptionellt, menar Fuentes. Förmågan att tro är relevant både för att kunna föreställa sig att den naturliga världen kan förändras, men också för att kunna tänka på en dimension av verkligheten som övergår det naturliga. Människan kan genom sin förmåga att tro föreställa sig framtida eller ideala scenarior, som kan vägleda hennes handlande och som gör att hon kan omforma den verklighet hon lever i - sin "niche". Religion är ett uttryck för förmågan att tro och är varken något som uppkommit för att maximera fitness, eller enbart som en bi-effekt av någon specifik förmåga som direkt syftar till att maximera fitness, som exempelvis en "hyper-aktiv" förmåga att upptäcka agens. ("Hyper-active agency detection device" som vissa kognitionsvetare talar om.) Några hållpunkter i programmet: 2 - 12 minuter: tillbakablick på samtalen med Al Kimel. 12:15 börjar vi prata om ”Why we believe: Evolution and the human way of being”. 13:40 Vad är Extended evolutionary synthesis? 16.:20 Organismer förändrar sin miljö: niche-konstruktionen. 19:35 Vad är tro? Föreställningsförmåga: relaterar till något som inte är empiriskt närvarande ”här och nu” – en slags tro. 28:20 Ätandet av äpplet signalerar inträdet i en ny existentiell "experiential niche"? Peter Gärdenfors om skillnaden mellan frikopplade och kopplade representationer. 30:30: Sammanfattning av vad vi sagt hittills. 34:00 Religion har med förundran att göra, inte en misslyckad kausal-teori… 35:30: Hur kan religiösa gemenskaper hjälpa människor att uppöva förundran? 39:10 Religion som ett uttryck för att människan trätt in i en ny "experiential niche". Från "habitat" till "kosmos", till en kosmos-transcendent verklighet. 41:20 Förmågan att tänka på existensen som helhet, gör det möjligt att uppleva både en ny typ av blomstring, men också en ny typ av tomhet. Länkar till saker vi nämner: om Pierre Hadots bok "Vad är antikens filosofi?" där Hadot beskriver de olika filosofiskolorna som olika sätt att relatera sig till en kosmisk helhet. En sammanfattning av programmet finns i . Tomas Jarvids blogginlägg om om Guds frånvaro. /episode/index/show/trofornuft/id/26056383

Avsnitt 60: Free Will and God's Unconditional Love (with Fr Aidan Kimel, part 2) 02/13/2023

Avsnitt 59: Universal Salvation and Unconditional Love (with Fr Aidan Kimel, pt 1) 01/30/2023

Avsnitt 59: Universal Salvation and Unconditional Love (with Fr Aidan Kimel, pt 1) What are the consequences of affirming that God is infinite, absolute love? That could be said to be the underlying question of Father 's book (which was the theme of ) where he lays out his vision of, and reasons for believing in, universal salvation. In this episode we interview fr Aidan and discuss how he came to embrace universalism and what the deepest or best reasons for universalism are according to him. Themes we discuss: - the need for a "hermeneutic of God's unconditional love" when reading Scripture, - how universalism may be said to continue a trajectory of progressive revelation within Scripture, in so far as it can be said that the seeds of universalism are planted in Scripture but come to fruition in the deepening reflection on the consequences of God's love as revealed in Scripture. - whether the universalist analysis of human free will is compatible with a category of culpable moral wrongdoing. Rough overview of the conversation (the time marks are approximate): 1-18 minutes: general introduction and a summary of fr Aidan's road to embrace universalism. 18 minutes: Peter asks whether the experience of holding funerals was an impulse for fr Kimel to move towards universalism (as it has been for Peter)? 24 minutes: Peter asks how fr Aidan views and interprets the "Gehenna-texts"? 28.30: Erik asks about fr Aidan's experience of whether preaching universalism changes a congregation? 32: Christoffer brings up the philosopher Bernard Lonergan, who talked about conversion as a form of "paradigm-shift": believing that God is unconditional love is a quite radical existential and psychological paradigm-shift if we would really embrace it, and not just "think" it. 35.30: How does the universalist analysis of free will relate to the category of culpable moral wrong-doing? 41:30: Purgatory as a both liberating and painful experience. 44.30: Arguments for universalism in Scripture? 51.30: The notion of "progressive revelation" and how that relates to the development of universalism. 58:30: Most interesting proponents of universalism in Church history? Links: Father Aidan Kimel's blogg: . His book: Some universalists mentioned in the conversation: (1342-1416) (contemporary theologian who wrote the book ) (contemporary theologian, who has written an afterword in Kimel's book, and the book ). /episode/index/show/trofornuft/id/25762905

Avsnitt 58: Om inkarnationen med Athanasios av Alexandria 12/22/2022

Avsnitt 57: On a highway to ... heaven? 11/13/2022

Avsnitt 56: Mjuk naturalism + Gud = sant? 10/05/2022

Avsnitt 55: Mötesplats: Är det alltid synd att prata om synd? 05/25/2022

Avsnitt 54: Mellansnack om Thomas Nagel och "den kosmiska frågan" 05/11/2022

Avsnitt 53: Dick Harrison om Jesus som historisk person 04/13/2022

Avsnitt 53: Dick Harrison om Jesus som historisk person Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet har skrivit boken Jesus som är en populärvetenskaplig bok om Jesus som historisk person. Boken ingår i en serie - världens dramatiska historia - som tar upp olika stora gestalter i historien. Vad menas egentligen med "historiens Jesus"? Ibland används uttrycket i kontrast till "trons Kristus" och får då en klang av att betyda "den verklige Jesus" emedan "trons Kristus" med nödvändighet förstås som en förvanskning. Men som den amerikanske bibelforskaren John P Meier har konstaterat så är detta en dålig förståelse av begreppet. Meier föreslår därför snarare distinktionen "den verklige Jesus" och "historiens Jesus" där den senare kan förstås som "historikerns Jesus": den information om Jesus som vi kan säkerställa med historievetenskapliga metoder, och den verklige Jesus syftar på den Jesusbild vi hade kunnat erhålla om vi hade levt i hans närtid. Meier presenterar ett antal kriterier för att säkerställa material i evangelierna som historiska och vissa av dessa kan man se att Dick Harrison använder sig av. De grundläggande fakta om Jesus som Harrison menar är historiskt säkerställda är bland annat: - han växte upp i Nasaret i Galiléen. - han döptes av Johannes döparen - han predikade, samlade lärjungar och utförde handlinger som uppfattades som helanden - han predikade om Guds rike - han förrådes av Judas - han korsfästes - hans grav befanns några dagar efter hans död vara tom I vårt samtal presenterar vi de fem huvudsakliga kriterier som John P. Meier menar att historikern kan använda sig av för att undersöka om material i evangelierna troligen går tillbaks till Jesus, eller möjligen uppkommit senare i traderingen. Det viktigaste av dessa kriterier är "pinsamhetskriteriet" som helt enkelt säger att uppfattningar som var pinsamma för den tidiga kyrkan och evangelisterna är troligen inte ett resultat av evangelisternas tillägg utan går tillbaka på en historisk händelse. Det betyder förstås inte att allt som inte är pinsamt är ett tillägg av evangelisterna: kriteriet är ett positivt kriterium - det vill säga det används för att belägga att något är historiskt - och inte ett negativt kriterium (som skulle kunna användas för att utesluta att något är historiskt). /episode/index/show/trofornuft/id/22781300

Avsnitt 52: Mötesplats med Katrine Marçal om "Vem lagade Adam Smiths middag?" 03/20/2022

Avsnitt 51: Mellansnack om David Tracys "The Catholic Analogical Imagination" 03/07/2022

Avsnitt 51: Mellansnack om David Tracys "The Catholic Analogical Imagination" Enligt den amerikanske katolske teologen David Tracy (född 1939) kan man analysera olika teologiska ramverk som uttryck för olika typer av "horisonter", "paradigm", "tankesätt" eller "imaginations". Tracy kontrasterar främst "analoga" respektive "dialektiska" tankesätt (Tracy använder främst ordet "imagination" vilket inte har någon bra översättning på svenska.) Kristen tro får olika karaktär beroende på i vilket paradigm den gestaltas. Analoga och dialektiska paradigm är "idealtyper". Men på ett generellt plan är det analoga mer typiskt, menar Tracy, för katolska traditioner och det dialektiska mer typiskt för protestantiska traditioner. Den grundläggande skillnaden mellan dessa paradigm är hur man tänker på - inte vad som existerar, utan hur det som existerar relaterar till varandra. I det analoga sättet att tänka är dessa relationer av typen del-helhet: det finns en affinitet, en resonans mellan exempelvis tro och förnuft, Gud och världen. Detta uttrycks i det medeltida mottot att "Nåden bygger på naturen och fullkomnar den, men förstör den inte". Dessutom är skapelsen sakramental, en mötesplats med Guds nåd. "God lurks everywhere" som sociologen Andrew Greeley uttrycker det. I den dialektiska föreställningsvärlden är Gud ganska frånvarande från skapelsen och egentligen bara närvarande i sina handlingar av specifik uppenbarelse. Relationerna här präglas snarare av kontrast och ett antingen/eller-förhållande. Gud eller världen, tro eller förnuft. Ibland kan detta utvecklas till en dikotomi, en motsatsrelation. Filosofihistorikern Peter Adamson att första gången han upptäcker synsättet att tron och förnuftet konkurrerar med, och inte kompletterar, varandra är när han läser Jean Calvin (1509-1564). Det dialektiska sättet att tänka tycks resultera i antingen dualism eller monism - på ett sätt som motsvarar de två andra sätten som man har förstått religiöst språk, vid sidan om det analoga sättet: via negativa - orden om Gud har helt annan innebörd än orden om ting i skapelsen, respektive via positiva - orden om Gud har exakt samma innebörd som orden om ting i skapelsen. Det dialektiska sättet att tänka tycks pendla mellan dualism och monism, eftersom det bygger på tanken att något antingen är a eller b. (Att kontrastera mot möjligheten att a är på väg mot och realiserat delar av b.) Denna pendling mellan dualism och monism kan möjligen illustreras av hur den protestantiska tanken om att vi inte kan veta något alls om Gud oberoende av uppenbarelsen (dualism mellan tro och förnuft) övergår i den liberalteologiska tanken att uppenbarelsen inte tillför något alls till vår kunskap om Gud (monism mellan tro och förnuft). Eller för den delen den starka betoningen av världens fallenhet (dualism mellan världen och Guds rike) som övergår i en idé om att det inte finns någon skillnad alls mellan mänsklig hygglighet och Guds rike. Länkar till saker vi pratar om i programmet: i Lviv som Newmaninstitutet samarbetar med. En av deras lärare har en serie av hur det militära läget i Ukraina utvecklar sig. , en fascistisk filosof som utövat inflytande på det ryska geopolitiska tänkandet. Hans bok The Foundations of Geopolitics har använts inom den ryska militärutbildningen. Wikipediaartikel om "". /episode/index/show/trofornuft/id/22363133

Avsnitt 50: Metafysik für alle (del två) 02/21/2022

Avsnitt 50: Metafysik für alle (del två) I detta avsnitt diskuterar vi andra delen av Norris Clarkes bok The One and The Many: A Contemporary Thomistic Metaphysics. Metafysik är ett gigantiskt område som man kan närma sig från många olika håll. En fråga för metafysiken är hur det mänskliga livet och våra mänskliga ambitioner och sökande efter mening förhåller sig till den större helhet vi är en del av, kosmos. Clarke säger i sin bok att "självets Gud" och "kosmos Gud" i slutändan måste vara samma. Om vi använder Gud som ett uttryck för det djupaste fundamentet för och det mest meningsfulla i tillvaron så skulle man kunna säga att även för en sekulär person uppstår frågan hur "självets Gud" och "kosmos Gud" relaterar: är kosmos helt främmande för våra mänskliga meningsskapande projekt, eller finns det en affinitet, resonans, mellan våra liv och universums karaktär? Detta är en fråga som kräver metafysisk reflektion: ofta finns idag en oreflekterad common sense-metafysik där man tror att vetenskapen visat att allt som finns ytterst är och bestäms av livlösa materiella partiklar som rör sig i enlighet med naturlagarnas direktiv. Men en vetenskaplig metafysik måste göra rum för den rationalitet som all vetenskaplig teoribildning är beroende av. Om alltså rationella argument kan påverka vad vi tänker och därmed våra hjärnor, så leder det till att vi behöver en metafysik som inte säger att allt som finns är "livlösa materiella partiklar som rör sig i enlighet med naturlagarnas direktiv". Denna potential för att påverkas av rationalitet, har antingen uppkommit under universums historia eller är något materien begåvats med från början: i vilket fall är det materiella nu förberett för och mottagligt för det rationella. Detta ger en annan bild av relationen mellan människan och hennes projekt och den större helhet som hon är en del av - universum. Detta är en av flera trådar vi utforskar i dagens avsnitt! Föreläsningen om skapelse och evolution av dominikanen Mariusz Tabaczek som vi nämner i podden: Eleonore Stumps analys av Jag-Du-relationer diskuterade vi bland annat i . /episode/index/show/trofornuft/id/22202273

Avsnitt 49: Mellansnack utifrån filmen "Don't look up" 01/21/2022

Avsnitt 48: Mötesplats med Katarina Westerlund om existentiell hälsa 12/19/2021

Avsnitt 47: Metafysik für alle (del ett) 12/12/2021

Avsnitt 46: Hur ska vi förstå syndafallsberättelsen? 11/24/2021

Avsnitt 45: Hur ska vi förstå skapelseberättelsen? 11/17/2021

Tro och förnuft

TOPICS