loader from loading.io

30-talsreform visar hälsovårdens betydelse för ekonomin

IFN-podden

Release Date: 07/12/2016

Längre skolterminer – en lösning på skolans problem? show art Längre skolterminer – en lösning på skolans problem?

IFN-podden

Hur kan svenska skolreformer från 1930- och 40-talens Folkskola vara relevanta för svenskt 2020-tal? Det är ämnet för detta avsnitt av IFN-podden. Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet, har tillsammans med sina medförfattare jämfört två historiska svenska skolreformer. Deras resultat visar att förlängda terminer ledde till högre lön och högre pension. Framför allt för kvinnor.

info_outline
Hur kan Sverige bli en vinnare när robotarna tar över? show art Hur kan Sverige bli en vinnare när robotarna tar över?

IFN-podden

Det framställdes som ett hot, robotarna skulle ta över våra jobb. Och några av oss skulle bli överflödiga. Men hur har det blivit? Har automatisering och digitalisering bidragit till att Sverige blivit mer dynamiskt när det gäller företagande och hur kan Sverige agera för att bli en vinnare i den tid som kallas den fjärde industriella revolutionen? IFN-forskarna Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Lars Persson och Pehr-Johan Norbäck forskar om digitaliseringens effekter.

info_outline
Hur ska utrikesfödda kunna få jobb? show art Hur ska utrikesfödda kunna få jobb?

IFN-podden

Professor Mats Hammarstedts forskning är inriktad på integration av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden samt  entreprenörskap och egenföretagande. I denna podd förklarar han att integrationen av nyanlända inte bara handlar om ekonomi. Men, säger han, tidigare fanns det en föreställning om att invandring alltid leder till en vinst och så är det inte. Det beror i sin tur på den dåliga sysselsättningsutvecklingen [för invandrare].  Han diskuterar hur fler skulle kunna komma i arbete och att utrikesfödda inte tycks vara mer entreprenöriella än inrikesfödda.

info_outline
Boyan Jovanovic, the winner of the Global Award for Entrepreneurship Research 2019 show art Boyan Jovanovic, the winner of the Global Award for Entrepreneurship Research 2019

IFN-podden

In this podcast Boyan Jovanovic, the winner of the Global Award for Entrepreneurship Research 2019, reveals what he will do with the prize money and that he every year goes back to his birth country Serbia to teach a masters class in finance. He speaks about entrepreneurhip in Sweden and that the welfare state provides a safety net for risk takers.  “This will encourage risk taking among those with access to funds”, he remarks. Adding that – in a Swedish context –  “to develop some ideas you need creativity and experience and much more, and existing companies may have that....

info_outline
Glädjeparadoxen – historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse show art Glädjeparadoxen – historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse

IFN-podden

Om vi vågar acceptera och ta tag i målkonflikterna [i skolan], då tror jag att vi kommit en bra bit på väg, förklarar Gabriel Heller Sahlgren i denna podd. Han berättar om bakgrunden till konflikten mellan elevers glädje och deras kunskaper och vad politikerna kan göra för att vrida rätt utvecklingen i utbildningssystemet.

info_outline
Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden? show art Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden?

IFN-podden

Professorerna Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN, intervjuas om boken Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden? (Dialogos). De tar ett helhetsgrepp på frågan om utsatta gruppers etablering på arbetsmarknaden och diskuterar bland annat utbildningens och arbetsmarknadsprogrammens betydelse för om fler kan komma i arbete.

info_outline
Visst plånboksröstar vi show art Visst plånboksröstar vi

IFN-podden

Docent Henrik Jordahl, IFN, tror att socialdemokraternas vallöfte om en extra ledig vecka för föräldrar kan ge partiet en boost i valrörelsen. Jordahl, som studerat effekterna på valutgången 1998 när (S) lovade maxtaxa i förskolan, menar att de två förslagen kan jämföras kostnadsmässigt. En skillnad är dock att maxtaxan uppmuntrade till mer arbete och den lediga veckan till mer ledighet. I denna podd berättar Henrik Jordahl om hur vi röstar på det parti vars politik är mest gynnsam för den egna privatekonomin.

info_outline
Vad får vem att rösta den 9 september? show art Vad får vem att rösta den 9 september?

IFN-podden

När människor ser i sociala medier att deras vänner röstar så blir de lite mer benägna att gå och rösta, förklarar Richard Öhrvall som doktorerar i statsvetenskap vid Linköpings universitet och är verksam vid IFN. Richard kommer på valnatten i år att finnas med i studion i TV2 för att diskutera valet ur lokala och regionala perspektiv. I denna podd berättar han om olika väljargruppers beteende och vad det är som får människor att gå till valurnorna. Han säger att de flesta av oss kommer att rösta i årets val. Men ”är man en ung man, 20–21 år, utrikesfödd och bor...

info_outline
To cluster or not to cluster, that is the question show art To cluster or not to cluster, that is the question

IFN-podden

Olav Sorenson, winner of the Global Award for Entrepreneurship Research 2018, grew up in a small town in South Dakota and set out wanting to be a consultant. Today he is professor at Yale School of Management and has in his research shown how important social networks are to entrepreneurship. In this podcast he reveals what he would wish for if he was granted a wish that would be fulfilled during his lifetime.

info_outline
Effektiva auktioner för en effektiv elmarknad show art Effektiva auktioner för en effektiv elmarknad

IFN-podden

Pär Holmberg, IFN, forskar om hur auktioner kan förbättras så att handeln på bland annat elmarknaden effektiviseras och i slutändan göra elen billigare för konsumenterna. Holmberg har visat hur samhället kan spara stora summor om auktioner/börshandeln med varor, energi och värdepapper blir mer konkurrenskraftig genom en mindre regeländring. Han berättar vilken del av elmarknaden som inte är effektiv.

info_outline
 
More Episodes

Docent Therese Nilsson intervjuas om sin forskning om hälsans betydelse för ekonomin. Hon har bland annat studerat införandet av mödra-och spädbarnsvård i vissa svenska kommuner 1930-talet. Studien visar att  vården tidigt i livet spelar en avgörande roll för hur det går senare – livslängden påverkas men även skolan och arbetslivet. Detta är kunskaper som kan överföras till dagens utvecklingsländer, menar Therese Nilsson.