#20 Hur försiktiga bör vi vara?
Shaping our food
Inom växtförädling och djuravel behöver vi vara riskmedvetna, oavsett vilka tekniker vi använder. Men hur försiktiga bör vi vara? När genetisk modifiering var en ny teknik, infördes ett moratorium som innebar att forskarna undersökte riskerna noga. Nu råder vetenskaplig konsensus om att biotekniken i växtförädling och djuravel i sig inte innebär några större risker än traditionella metoder. Vi pratar med filosofiprofessor Sven Ove Hansson om försiktighetsprincipen, risker och nytta.
info_outline
#19 Metoder och tekniker i växtförädlingen
Shaping our food
Korsningar och urval, genetisk modifiering och genomredigering, dubbelhaploider och F1-hybrider, vad betyder dessa ord? Vi pratar om några av teknikerna inom växtförädlingen med doktoranden Jonas Skytte af Sätra, och forskarna Cecilia Gustafsson, Emelie Ivarson och Mariette Andersson. Vi hoppas att du får med dig en känsla av vad växtförädling handlar om, både när det gäller strategier för att välja ut plantor och molekylära metoder som används för att skapa variation och förbättra våra
info_outline
#18 Etik, djuravel och teknik
Shaping our food
Vad är rätt att göra när det kommer till djuravel? Vilka avelsmål är moraliskt försvarbara, och vilka tekniker är okej att använda för att nå målen? Forskare beskriver ofta genetisk modifiering och genomredigering som lovande tekniker för att förbättra egenskaperna hos våra lantbruksdjur. Men hur går teknikerna ihop med människans syn på djurens integritet och välfärd? I det här avsnittet pratar vi om etik och moral kring djuravel med Helena Röcklinsberg, lektor i djuretik vid Sverige
info_outline
#17 ”Ja! Eller nej förresten” – hur en hel bransch bytte fot om GMO
Shaping our food
I början av 1990-talet var livsmedelsbranschen generellt optimistisk i synen på genteknik. Men miljöorganisationernas protester mot genetiskt modifierade organismer gjorde att många fick kalla fötter. Skulle konsumenterna vilja köpa de nya produkterna? Vi träffar Bo Ekstrand, som var forskare vid Institutet för livsmedel och bioteknik. Han berättar om hur livsmedelsföretagen reagerade när de genetiskt modifierade råvarorna knackade på dörren, och varför de valde att inte saluföra dessa.
info_outline
#16 Artificiell intelligens i förädlarens tjänst
Shaping our food
En vagn med sensorer åker på fältet och registrerar plantornas tillväxt, höjd, färg och andra karaktärsdrag. Forskaren Aakash Chawade hoppas att uppfinningen ska bli till stor hjälp i arbetet med att bedöma vilka växter man ska korsa för att få fram bra växtsorter för framtiden. Han samarbetar med Tina Henriksson, höstveteförädlare hos Lantmännen. I det här avsnittet berättar de om arbetet med att fastställa egenskaperna hos växter med hjälp av robotar och artificiell intelligens.
info_outline
#15 GMO hjärta EKO lika med sant?
Shaping our food
Genetiskt modifierade (GM) grödor är inte tillåtna i ekologisk odling, och i marknadsföring används ”GMO-fri” som försäljningsargument. Den samlade vetenskapen visar att teknikerna bakom GMO inte innebär några större risker än andra metoder i växtförädlingen. Syftet med många GM-växter är att skapa miljövinster. Trots det finns aktörer inom miljörörelsen som är motståndare till GMO. Följ med till vårt seminarium under Almedalsveckan, där vi diskuterar GMO och miljövän
info_outline
#14 Konsumenterna, maten och gentekniken
Shaping our food
Har konsumenter några starka åsikter om mat som är genetiskt modifierad? Vet kunderna vad genetisk modifiering är? Vad är det som formar konsumenters attityder? Vi pratar med Minna Hellman, hållbarhetsstrateg hos Konsumentföreningen Stockholm och Carl Johan Lagerkvist, professor i företagsekonomi vid SLU, i en liveinspelningen från Almedalsveckan. Vi får t ex veta hur forskarna gör för att ta reda på om konsumenter skulle vilja ha genmodifierade livsmedel, om den valmöjligheten fanns i svenska
info_outline
#13 Femtio procent lik mamma, sextio procent lik en banan?
Shaping our food
Det finns genmodifierad lax i kanadensiska livsmedelsbutiker. Den har fått DNA från två andra fiskarter. DNA är långa spiralformade kedjor som består av miljontals baser av fyra slag, G, A, T och C. DNA finns i cellerna hos alla organismer och ordningen på baserna innehåller information om organismernas egenskaper. Men, hur annorlunda gener har olika arter egentligen? Vi pratar DNA hos bl. a. laxar och bananer med Fredrik Sundström (Uppsala universitet) och Niclas Gyllenstrand (Naturhistoriska riks
info_outline
#12 Tusentals sorters sorter - men bara en GMO
Shaping our food
I EU finns bara en enda genetiskt modifierad (GM) gröda som lantbrukare får odla. Det är en typ av majs som står emot skadeinsekter. EU reglerar nya sorter av grödor olika beroende på vilken teknik förädlaren har använt. Forskare och andra menar att de här reglerna förhindrar utvecklingen av GM-sorter som är bra för miljö och hälsa. Vi pratar med Jens Weibull (Jordbruksverket), Marie Nyman (Gentekniknämnden) och Dennis Eriksson (Mistra Biotech) om hur lagstiftningen påverkar växtförädlin
info_outline
#11 En hel massa om arvsmassan - genomikvägen till egenskaperna
Shaping our food
Hönor med starka ben, grisar som inte drabbas av svinpest, plantor som inte tappar fröna innan skörd, och hälsosam olja. Det finns ett smart sätt för forskare att ta reda på vilka djur- och växtindivider som har de mest önskvärda egenskaperna - genom att undersöka deras arvsmassa. Vi ger oss in i genomikens värld, där forskarna letar efter vilken genetisk kod som hör ihop med vilka egenskaper, och vilka DNA-sekvenser som betyder mest för att vi ska få så friska och bra grödor och husdjur s
info_outlineDet är vetenskapligt bevisat att den gör gott i magen – havren! Inom forskningen storsatsas det på denna gröda just nu. I det här avsnittet pratar vi med Alf Ceplitis, havreförädlare och technology manager hos Lantmännen, om avkastning, kärnkvalitet, förädlingstekniker och hur de nya havresorterna får sina namn. Vi träffar SLU-forskaren Elisabeth Jonas som utvecklar tekniken genomisk selektion för att hitta havreplantor som står emot sjukdomen axfusarios, och vi pratar ännu mer havre, betaglukan och framtidens sorter med forskaren Olof Olsson från forskningscentret ScanOat vid Lunds universitet.