KRIMINALSAMTAL
Återfallsförbrytare som friges och direkt begår nya våldsbrott eller sexualbrott väcker frågor om i vilken utsträckning straffsystemet kan och bör ingripa mot enskilda i förebyggande syfte. Just nu förbereds införandet av den nya påföljden "Säkerhetsförvaring" - ett tidsobestämt frihetsberövande för särskilt farliga återfallsförbrytare. Men, kan vi verkligen låsa in människor för brott de ännu inte har begått? Och kanske aldrig skulle ha begått? Hur säkert kan vi veta vilka som är ‘farliga’ och inte? Vem kan göra riskbedömningar och hur går de till? Vi...
info_outlineKRIMINALSAMTAL
Fängelsestraffet är på många sätt sinnebilden för bestraffning: att bli inlåst och leva i en fängelsecell. I detta avsnitt samtalar vi om att fängelset kan betyda många saker. Det kan vara själva byggnaden; det kan vara ofriheten som den dömde utsätts för; det kan vara förhoppningar om vad som ska hända under tiden som någon sitter i fängelse. Vi funderar över om fängelset är mitt i samhället eller om det kanske är en plats utanför och bortom samhället. Vilka idéer ligger egentligen bakom systemet med fängelsestraff och fängelseceller? Praktiken att låsa in...
info_outlineKRIMINALSAMTAL
Både den svenska grundlagen och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter förbjuder dödsstraff, kroppsstraff, tortyr och annan omänsklig eller förnedrande bestraffning. Samtidigt innebär alla straff någon form av begränsning av rättigheter. Hur fungerar egentligen mänskliga rättigheter? Var kommer de ifrån, varför finns de och vad händer om vi bryter mot dem? Kan straff verkligen både kränka och skydda rättigheter samtidigt? Vi pratar med offentligrättsforskaren Moa Dahlin om människovärde, auktoritära stater, rättvisa rättegångar,...
info_outlineKRIMINALSAMTAL
I förra avsnittet pratade vi om straffrättens bild av människan. I detta avsnitt undersöker vi om straffrätten också har en viss bild av hur verkligheten ser ut och om det kan påverka straffrättens förmåga att lösa problem och skipa rättvisa. Straffrätten är ganska bra på att hantera enstaka handlingar, men hur är det med mer komplexa händelseförlopp? Vad händer när vi försöker använda straffrätt för att hantera fenomen som miljöförstöring och våld i nära relationer? Vi pratar om tid och rum, kausalsamband, rättssäkerhet och om fall där det kanske är...
info_outlineKRIMINALSAMTAL
I lagar och domar framträder en bild av människan som en enskild och självständig individ som styr sina handlingar och förstår verkligheten och sitt eget handlande på ett rationellt sätt. Men är vi verkligen så rationella och fria som straffrätten tror? Och om straffrättens bild av människan inte stämmer så bra med hur vi verkligen fungerar, blir det då orättvist att straffa eller finns det goda skäl för att straffrätten utgår ifrån en förenklad, kanske lite felaktig, schablonbild av människan? Vi pratar om rädsla, ilska och andra känslor, om...
info_outlineKRIMINALSAMTAL
Idag är brottsoffret en huvudperson i kriminalpolitiken och syftet med många kriminalpolitiska förslag sägs vara mer rättvisa för brottsoffer. Samtidigt är brottsoffret på många sätt fortfarande en bifigur under en rättegång. Vad är egentligen viktigt för den som blir utsatt för brott och hur kan brottsoffers intressen uppmärksammas och tillgodoses på bästa sätt? Står brottsoffers och gärningspersoners intressen alltid emot varandra? Är straff enda vägen till upprättelse? Med straffrättsforskarna Sverker Jönsson och Tova Bennet.
info_outlineKRIMINALSAMTAL
Straffrätten växer. De senaste decennierna visar en tydlig trend med mer kriminalisering och hårdare straff - fler personer straffas och med mer ingripande påföljder. Denna repressiva kriminalpolitik motiveras av att brottsligheten ökar, eller att den åtminstone har blivit allvarligare och utgör ett större hot mot tryggheten i samhället. Är fler och hårdare straff verkligen ett effektivt sätt att minska den allvarliga brottsligheten? Och om det inte är det, finns det andra skäl att utdöma hårdare straff? Hur ska vi veta när straffnivån är tillräckligt hög? Och kan lagarna...
info_outlineKRIMINALSAMTAL
Runt om i världen och långt tillbaka i historien har det funnit särskilda regler för barn och unga som begår brott. Idén är att barn inte har en lika utvecklad ansvarsförmåga som vuxna och är mer känsliga för straff, att straffa barn lika hårt som vuxna blir därmed både orättvist och kan få negativa konsekvenser för ungas utveckling och anpassning i samhället. Vad är grunden för denna idé, och gäller den oavsett brottslighetens allvar? Hur kan vi förstå dagens kriminalpolitiska utveckling med hårdare tag mot unga - handlar reformerna verkligen om att minska...
info_outlineStraffrätten växer. De senaste decennierna visar en tydlig trend med mer kriminalisering och hårdare straff - fler personer straffas och med mer ingripande påföljder. Denna repressiva kriminalpolitik motiveras av att brottsligheten ökar, eller att den åtminstone har blivit allvarligare och utgör ett större hot mot tryggheten i samhället. Är fler och hårdare straff verkligen ett effektivt sätt att minska den allvarliga brottsligheten? Och om det inte är det, finns det andra skäl att utdöma hårdare straff? Hur ska vi veta när straffnivån är tillräckligt hög? Och kan lagarna om brott och straff bli så ingripande att det i stället är straffrätten som blir ett hot mot vår trygghet?
Med straffrättsforskarna Tova Bennet och Sverker Jönsson.
Ljudbearbetning Christian Svensson.