loader from loading.io

Avsnitt 12 - Nyårsmiddag

Den svenska matresan

Release Date: 12/26/2024

Avsnitt 24 - Svenska bär show art Avsnitt 24 - Svenska bär

Den svenska matresan

Vad vore en svensk sommar utan bär? I avsnitt 24 av Den svenska matresan plockar vi fram allt från barndomsminnen i hallonsnår till norrländskt guld på myrmark. Vi utforskar bärens betydelse för både smaklökar och samhällsekonomi – via hallon, blåbär, lingon, jordgubbar, svarta vinbär, slånbär, mullbär och hjortron. Vi passar även på att önska alla lyssnare en härlig sommar och hörs igen i augusti, lagom till kräftskivan!

info_outline
Avsnitt 23 - Picknick show art Avsnitt 23 - Picknick

Den svenska matresan

Att packa en filt, en termos kaffe, lite smörgåsar  (och kanske något sött) och ge sig ut i det fria… det är något många av oss förknippar med utflykt, fritid och kanske framförallt svensk sommaridyll. Men var kommer picknicken ifrån? När blev det egentligen en svensk tradition att äta ute i grönskan? Och vad har vi helst i picknickkorgen? I avsnitt 23 av Den svenska matresan lägger vi ut en filt på gräsmattan och dukar upp för att botanisera i picknickens historia – från adliga jaktluncher till termosens guldålder.

info_outline
Avsnitt 22 - Sill och strömming show art Avsnitt 22 - Sill och strömming

Den svenska matresan

Sillen beskrivs ibland som Sveriges nationalrätt - och firas lite extra den 6 juni som både är Svenska flaggans och sillens dag. Vi har bläddrat i sillfiskets historieböcker och försökt förstå hur sillen gått från vardagsmat till att enbart dukas fram på jul, påsk och midsommar. Vi har grävt i skilladerna mellan sill och strömming och hur sillen smakat genom tiderna. Från saltad och rökt till glasmästarsill och brantevikssill via ingefära, lime och brynt smör. Vi pratar Sillens dag, kreativa smaksättningar, och sillens framtid med Jonas Espefors på Salt & Sill, som...

info_outline
Avsnitt 21 - Surdeg show art Avsnitt 21 - Surdeg

Den svenska matresan

Hur sätter man en surdeg? Är surdegsbröd nyttigare än andra bröd? Och vilket mjöl är egentligen bäst till surdeg? I det här avsnittet pratar vi med David Haendler, surdegsexpert som skrivit två akademiska uppsatser i ämnet. Följ med från surdegsstart till ett nybakat bröd - och lär dig om hur kefir och rakblad kan hjälpa dig i surdegsbaket.

info_outline
Avsnitt 20 - Grillat show art Avsnitt 20 - Grillat

Den svenska matresan

I takt med att vårsolen börjar värma sprids äntligen doften av nygrillat i grannskapet. Oavsett om glöden kommer från kol eller gasol så har grillningen blivit en uppskattad umgängesform -  eller rent av en svensk nationalsport. Men när började vi äta mat tillagad över öppen eld? När slog grillningen igenom på allvar, och vad har vi lagt på gallret genom tiderna? Utöver att försöka svara på dessa frågor pratar vi även grill-tillbehör, marinad, BBQ-krydda, brisket och dryckestips till grillat. Häng med i detta maxade grill-avsnitt tillägnat Grillens Dag!

info_outline
Avsnitt 19 - Ägg och påsk show art Avsnitt 19 - Ägg och påsk

Den svenska matresan

Ägg, ett livsmedel de flesta tar för givet, som endast blir uppmärksammat en gång om året då påsken nalkas. Hur länge har människan ätit ägg? Hur många ägg äter vi i Sverige varje år? Hur ofta har en höna ägglossning - och hur hör påsk och ägg ihop? Vi pratar ägg som kungamat, skillnaden mellan äggkopp och ägghållare, och äggrätter på restaurang. Med det här avsnittet önskar vi på Den svenska matresan alla lyssnare en Glad Påsk!   

info_outline
Avsnitt 18 - Cajsa Warg show art Avsnitt 18 - Cajsa Warg

Den svenska matresan

Cajsa Warg är utan tvekan en av tidernas största, och första matinfluencers. Hennes kokbok gavs ut år 1755 och blev en sådan succé att den gavs ut i 14 upplagor, översattes till tyska och är aktuell än idag - trots att priset med dåtidens mått motsvarande en halv månadslön för en smed. Vad var det som gjorde Cajsa Wargs kokkonst så omtyckt att hon förblir en matkändis än idag, 270 år senare? För att få svaren har vi pratat med Ulrica Söderlind, lektor i måltids- och restaurangvetenskap vid Umeå Universitet och författare till boken "Cajsa Wargs kokkonst : fyra...

info_outline
Avsnitt 17 - Svenska ostar show art Avsnitt 17 - Svenska ostar

Den svenska matresan

Hushållsost, Präst, Grevé och Herrgård. Våra svenska hårdostar har alla en egen historia att berätta - från 1700-talet och fram till idag. Vad har munkar och kloster med ost att göra? Vilken roll har kvinnor spelat i svensk osthistoria? Vilket vin passar till Herrgård, och hur kom messmör till? I det här avsnittet går vi på djupet i dessa frågor, och pratar Hushållsost med prisbelönta Gäsene Mejeri. Vi tar också reda på vilken som är Sveriges populäraste ost, och undersöker skillnaden mellan Halloumi och svensk eldost. Följ med!

info_outline
Avsnitt 16 - Punschrulle och punsch show art Avsnitt 16 - Punschrulle och punsch

Den svenska matresan

Punschrullens och podcastens dag infaller i år den 7 mars - Den svenska matresan firar genom att dyka ner i historien bakom denna klassiska fikafavorit. När uppkom punschrullen? Varför kallas det dammsugare? Och finns det några internationella motsvarigheter? Det tar vi reda på i dagens arraksdoftande avsnitt. Ingen punschrulle utan punsch - i den andra delen av avsnittet får vi veta varför punsch är ett typiskt svenskt fenomen, när den kom till Sverige och när i tiden vi konsumerade hela fem miljoner liter punsch per år.

info_outline
Avsnitt 15 - Semlor show art Avsnitt 15 - Semlor

Den svenska matresan

Fettisdagen närmar sig och vi gör därför en djupdykning i det delikata ämnet Semlor. Är semlan svensk från början? Varför äter vi semlor före fastan? Vad kännetecknar den perfekta semlan - och hur många nya semmelvarianter finns det egentligen? I detta dubbelavsnitt som till 100 % tillägnas semlor söker vi svaren på dessa och många andra frågor. Vi pratar med Semmelmannen, Hey Lucie i Sigtuna och Elins kollega Hanna. Följ med på en resa som tar dig genom semlans historia, från hetvägg till prinsessemla och allt däremellan!

info_outline
 
More Episodes

När vi firar året som gått och välkomnar det nya är det de allra lyxigaste maträtterna som landar på tallriken: hummer, ostron,  oxfilé och crème brûlée. Till skillnad från julbordets självklara maträtter tillåter nyårsmiddagen var och en att göra sin egen tolkning av hur denna trerättersmeny ska komponeras. Men varför är det givet att nyårsmiddagen ska ha tre rätter? Vad är egentligen de vanligaste för- huvud och efterrätterna som serveras runt om i Sverige på nyårsafton, och varför? Till sist - vilka mattrender kan vi förvänta oss år 2025? Det är frågorna vi kommer att ägna oss åt i årets sista avsnitt av Den svenska matresan.