Solcellskollens podcast

Samtal om teknik och den energiomställning som pågår. Häng med när vi intervjuar entreprenörer, forskare och andra nyfikna som banar väg för framtidens energisystem. Programmet leds av Erik Wallnér från Solcellskollen.se

Björn Fridholm, Om batterisystemet i en elbil 11/13/2024

Christian Roos, Om elnätens utveckling under kommande tioårsperiod 10/23/2024

Pär Holmberg, Om kärnkraftsutredningen (och andra aktuella elmarknadsfrågor) 10/02/2024

Johanna Lakso, Om flexibilitet i de lokala elnäten 09/11/2024

Patrik Johansson, Om fyra år av batteriutveckling 08/21/2024

Olle Lundberg, Om hur perovskiter kan ta solcellers verkningsgrad till nya nivåer 07/24/2024

Nicklas Bäcker, Om boomen kring storskaliga batterier i elnätet 07/03/2024

Pontus de Maré, Om den dagliga driften av Sveriges elsystem 06/12/2024

John Hassler, Om EU:s klimatpaket Fit for 55 05/22/2024

Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundret 05/01/2024

Anna Larsson, Om energieffektivisering inom fastighetssektorn 04/10/2024

Patrik Möller, Om tekniken som kan bana väg för kommersiell vågkraft 03/20/2024

Peter Abrahamsson, Om omställningen av Västsveriges raffinaderier 02/28/2024

Erik Dölerud, Om världens högsta vindkraftverk av trä 02/07/2024

Astrid Kander, Om lärdomar från 1970-talets energikriser 01/17/2024

Björn Sandén, Om energiomställningen under 2023 12/27/2023

Mikael Nordlander, Om den el- och vätgasinfrastruktur som ska möjliggöra fossilfritt stål 12/20/2023

Björn Nykvist, Om lärkurvor för batterier och fossilfritt stål 11/29/2023

Björn Nykvist, Om lärkurvor för batterier och fossilfritt stål Inom innovationsforskning pratar man om lärkurvor, ett mått på hur snabbt priser går ner som funktion av hur mycket av en viss teknik som installeras. Gemensamt för tekniker såsom solceller, vindkraft och elbilsbatterier (och som IEA bedömer ) är att lärkurvan är brant, för varje dubblering av kapacitet globalt tenderar priser att gå ner med runt 15-20%. I poddens jubileumsavsnitt (avsnitt 100!) gör vi ett djupdyk inom forskningen kring lärkurvor tillsammans med Björn Nykvist, till vardags forskare vid Stockholm Environment Institute. 2015, i en , var Björn tillsammans med kollegan Måns Nilsson bland de första att sätta fingret på lärkurvan och de snabba prisminskningarna för litiumjonbatterier i elbilar. Sen dess har Björn följt utvecklingen och bl.a. funderat över vilka prisnivåer på batterier som innebär att även billigare personbilar och tunga lastbilar kan elektrifieras. Från 44.00 pratar vi om Björn och hans kollegors forskning kring fossilfritt stål. Björn gör en utblick av hur ståltillverkning sker globalt och argumenterar för varför det vätgasreducerade stål som satsas på i norra Sverige för tillfället är det mest framkomliga vägvalet i stålindustrins klimatomställning. Avslutningsvis, från 01.02.00, går Björn igenom slutsatserna från en rapport om en möjlig klimatomställning inom Försvarsmakten (som häromåret gjordes på uppdrag av FOI), där han bl.a. poängterar vikten av att civilsamhället och försvaret går hand i hand i omställningen och där han resonerar kring vilken av försvarsgrenarna som är mest angelägen att ställa om. Rapporter och forskningsartiklar som nämns i avsnittet: [3.30] (Nykvist & Nilsson, 2015) [12.00] (Nykvist, Sprei & Nilsson, 2019) [36.00] (Nykvist & Olsson, 2021) [51.10] (Sundén, 2023) [56.30] (Vogl, Olsson & Nykvist, 2021) [1.02.10] (Nykvist & Mårtensson, 2021) Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i . /episode/index/show/solcellskollen/id/28821598

David Steen, Om praktiska utmaningar och potentialen med Vehicle-to-Grid 11/08/2023

Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar) 10/18/2023

Håkan Samuelsson, Om elektrifieringen inom bilindustrin 09/27/2023

Magnus Langendoen, Om tillståndsprocesser och Västerbotten som ett mikrokosmos av energiomställningen 09/06/2023

Tomas Lundmark, Om 150 år av svenskt skogsbruk — och hur ska vi prioritera framöver? 08/16/2023

Tomas Lundmark, Om 150 år av svenskt skogsbruk — och hur ska vi prioritera framöver? I IPCC:s klimatscenarier och i många sektorers omställningsplaner ligger ett tungt fokus på bioråvaror, inte minst från skogen. Men räcker skogen? Det resonerar vi om tillsammans med Tomas Lundmark, professor emeritus i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, i poddens 95:e avsnitt. I avsnittet tar vi avstamp under andra halvan av 1800-talet, en period då det industriella skogsbruket tar fart och resurser från skogen utgör runt 50% av värdet på den svenska exporten. Tomas berättar om hur både skogen och skogsbruket förändrats sen dess, om vilken roll politiska skogsreformer haft i utvecklingen och om hur samspelet mellan den svenska naturen, virkesmarknader och teknikutveckling inom skogsindustrin påverkar hur skogen brukas. Från minut 15 djupdyker vi i frågan kring olika skogsskötselmetoder. Tomas förklarar dagens dominerande skogsbruksmetod — trakthyggesbruk, alternativt kalhyggesbruk, där skogen delas upp i en mosaik av likåldriga “trakter” som avverkas i takt med att de blir tillräckligt gamla — och kontrasterar med det huvudsakliga alternativet: blädning, eller kontinuitetsbruk, där skogen består av träd i olika åldrar där de största träden kontinuerligt plockas ut utan att skogen kalavverkas. I poddens sista del, från minut 50, går Tomas igenom olika sätt att öka produktiviteten i skogsbruk; det handlar om alltifrån växtförädling till gödsling till metoder för att undvika angrepp från skadeinsekter (inte minst granbarkborren). Tomas resonerar även kring utmaningen att kombinera ökad produktivitet och en rik biologisk mångfald — och huruvida resurser från skogen räcker till för att möta samhällets behov på bioråvara inom ramen för energiomställningen. Tomas och hans kollegors artikel om biologisk mångfald och produktivitet i skogar med trakthyggesbruk respektive kontinuitetsbruk kan . Om du gillade avsnittet med Tomas kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: /episode/index/show/solcellskollen/id/27689952

Johan Lindahl, Om europeisk solcellstillverkning 07/26/2023

Bo Normark, Om reshoring och den europeiska värdekedjan för batteritillverkning 07/05/2023

Lars Olsson, Om hur vi ökar kapaciteten i de lokala elnäten 06/14/2023

Lars Olsson, Om hur vi ökar kapaciteten i de lokala elnäten I energiomställningen ligger en inte oansenlig del av utmaningen på bordet hos de lokala elnätägarna. Å ena sidan ser industrin ut att behöva allt mer el, i allt snabbare takt, samtidigt som det sker en omfattande utbyggnad av laddinfrastruktur. Å andra sidan betraktas en elanslutning av projektutvecklare av ny elproduktion och energilager som en allt mer svåråtkomlig resurs. Utöver det pågår en katt-och-råtta-lek mellan konsumenter, elnätföretag och myndigheter om hur regleringen av elnätet ska se ut framöver. I poddens 92:a avsnitt sitter vi ner med Lars Olsson, som upplevt elnätföretagens utmaningar både inifrån och utifrån. I knappt tjugo år, från 1998 till 2014, var han vd för en rad elnätföretag: Karlstads El- och Stadsnät, nätdivisionen på Göteborg Energi och sedermera Falbygdens Energi. Sen dess har han jobbat som rådgivare och konsult åt bl.a. elnätföretag, projektutvecklare och startups. Vi tar avstamp i hur elnätföretagens verksamhet utvecklats de senaste 30 åren — en period där elförbrukningen i stort sett legat konstant. Lars berättar om sin tid som elnätföretags-vd, där arbetet framförallt gick ut på att bibehålla kvalitén i elnätet och anpassa sig till nya regleringar. Vi får höra om hur elnätet är dimensionerat, hur elanvändning varierar över dygnet och mellan årstiderna, och hur de olika nivåerna — lokal-, region- och transmissionsnät — förhåller sig till varandra. Men framförallt går vi igenom några av de största utmaningarna som de lokala elnätägarna står inför och några av de mest lovande lösningarna. Dels pratar vi om så kallade villkorade elanslutningar (där aktörer förpliktigar sig att under vissa förutsättningar begränsa sin förbrukning eller produktion) med syfte att öka anslutningar av nya elanvändare och mer förnybar elproduktion. Lars delar även sina tankar kring hur flexibla resurser såsom batterier, vätgasproducerande elektrolysörer, elbilsladdare och värmepumpar kan bidra till lösa upp knutar i elnäten — och hur en sådan utveckling kan se ut i praktiken. Om du gillade avsnittet med Lars kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: /episode/index/show/solcellskollen/id/27134538

Anders Nordelöf, Om kobolt och miljöbedömning av elfordon 05/24/2023

Anders Nordelöf, Om kobolt och miljöbedömning av elfordon I poddens 91:a avsnitt gästas vi av Anders Nordelöf, forskare i miljösystemanalys på Chalmers. I avsnittet fokuserar vi på Anders specialområde: miljöbedömningar av elfordon. Anders börjar med att gå igenom den huvudsakliga metoden för att bedöma miljöpåverkan från olika produkter: livscykelanalyser. Vi får höra om hur Anders och hans kollegor går tillväga för att samla in data från till exempel tillverkningsprocessen av batterier, vilken typ av miljöpåverkan som är mest intressant i deras analyser och utmaningarna kring att följa ett teknikområde med en så pass snabb utveckling. Med jämna mellanrum dyker det upp — inte sällan med hänvisning till utvinningen av kobolt i Demokratiska republiken Kongo, eller Kongo-Kinshasa som det också kallas. Från minut 19 berättar Anders om resultaten av en studie som han genomfört tillsammans med sina kollegor Rickard Arvidsson och Mudit Chordia: . Vi får höra om problematiken kring koboltutvinning i Kongo-Kinshasa, om framställningen och hälsopåverkan från övriga processteg i batteritillverkning — och vilka slutsatser han drar från studien. I poddens sista del, från minut 39, tar vi ett steg tillbaka och — med utgångspunkt i en annan artikel från Anders och hans kollegor, — pratar om de utmaningar som sker i takt med att transportsektorn elektrifieras. Anders berättar om de metaller som han ser som mest kritiska i takt med att efterfrågan på komponenter såsom batterier, elmotorer, laddinfrastruktur och bränsleceller ökar. Avslutningsvis resonerar Anders kring huruvida vi håller på att ersätta ett problem, förbränning av fossila bränslen och utsläpp av koldioxid, med ett annat: utvinning av metaller och de miljöutmaningar som kommer med det. Om du gillar avsnittet med Anders kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: /episode/index/show/solcellskollen/id/26925630

Hans Kreisel, Om energikrisen och vägen framåt för europeisk gasindustri 05/03/2023

Hans Kreisel, Om energikrisen och vägen framåt för europeisk gasindustri I poddens 90:e avsnitt gästas vi av Hans Kreisel. Hans är vd på som bland annat äger det svenska stamnätet för gas. Vi tar avstamp i Hans tidigare roll som vd på Skellefteå Kraft under perioden då Northvolt valde att placera sin fabrik i Skellefteå. Hans berättar om hur Skellefteå Kraft i flera år hade jobbat för att möjliggöra etableringen av energiintensiv industri i området och hur det gick till när Northvolt fattade sitt beslut. Bara något år efter att Hans tillträdde som vd för Nordion befann sig Europa i en djup energikris. Från minut 16 berättar Hans om hur situationen upplevdes från Nordions roll som stamnätsoperatör (alternativt “TSO”) och hur Europa lyckades säkra upp tillgången på gas när ryska energiimporter föll bort. Hans svarar även på frågan om huruvida energikrisen nu är över. Från minut 37 tar vi ett grepp kring omställningen inom gasbranschen. Hans berättar om hur man både på EU-nivå och i en svensk kontext jobbar för att få ner utsläppen från fossil gasanvändning, vilken roll biogas har, och hur han ser på den allt starkare konkurrensen om bioråvaror. Avslutningsvis dyker vi ner i ett område som ligger Hans varmt om hjärtat: en ny infrastruktur för vätgas. Vi får höra om två potentiella vätgaspipelines som Nordion planerar för tillsammans med sina europeiska branschkollegor: runt Bottenviken och under Östersjön. Hans slår ett slag för fördelarna med att överföra energi via vätgas i pipelines jämfört med el i kraftledningar och resonerar kring hur lokal vätgasproduktion kommer stå sig jämfört med import från andra kontinenter. Två rapporter som hänvisas till i avsnittet är där bl.a. Nordion står som avsändare, och Energiforskrapporten, . Om du gillar avsnittet med Hans kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: /episode/index/show/solcellskollen/id/26725584

Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier 04/12/2023

Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser 03/22/2023

Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser Ska vi nå våra klimatmål tyder det mesta på att det är mycket som behöver byggas kommande decennier: det är bland annat elproduktion, elnät, gruvor och nya typer av industrier. I poddens 88:e avsnitt dyker vi tillsammans med Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap på Luleå tekniska universitet, ner i ett område som ofta får bära hundhuvudet för att dessa projekt drar ut på tiden eller inte blir av alls: tillståndsprocesser. Vi tar avstamp i Maria och hennes kollegors rapport “” om hur miljöprövningen, kärnan i en tillståndsprocess, har utvecklats de senaste 50 åren. Vi får höra om flera framgångsrika exempel — där utsläpp sjunkit drastiskt samtidigt som industrier bibehållit eller ökat sin konkurrenskraft — under 70- och 80-talet och om hur miljöprövningen har utvecklats sen miljöbalken introducerades 1999. Vi exemplifierar även hur tillståndsprocessen ser ut för två typer av verksamheter: gruvor och vindkraftverk. Från och med minut 34 pratar vi om hur tillståndsprocesser kan utvecklas framöver. Maria benar ut resultaten från två statliga utredningar, och , och ger sitt perspektiv på förslag såsom en grön gräddfil (där projekt inom till exempel förnybar energi eller kärnkraft får förtur i tillståndsprocessen) och en miljöprövning som i större grad premierar klimataspekter eller genererade arbetstillfällen. Maria ger även sitt perspektiv på kritik om att miljöprövningen i för stor grad tar hänsyn till enskilda arter (bl.a. och ) och ger handfasta tips på hur tillståndsprocesser kan kortas. Rättelse: Vid minut 50 säger Erik, med utgångspunkt i , att det var ett faktafel att Cementa stoppades på grund av en fjäriltyp i området. Artikeln handlar dock inte om orsakerna till varför Cementa fick nej av domstolen utan utgick från Länsstyrelsens argumentation kopplat till den efterföljande tillståndsprövningen. Om du gillar avsnittet med Maria kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: , Om Norrlands industrialisering — då och nu; , Om hur vi får fram mineraler till energiomställningen /episode/index/show/solcellskollen/id/26292744

Solcellskollens podcast

TOPICS