Solcellskollens podcast
Samtal om teknik och den energiomställning som pågår. Häng med när vi intervjuar entreprenörer, forskare och andra nyfikna som banar väg för framtidens energisystem. Programmet leds av Erik Wallnér från Solcellskollen.se
info_outline
Anna Larsson, Om energieffektivisering inom fastighetssektorn
04/10/2024
Anna Larsson, Om energieffektivisering inom fastighetssektorn
I poddens 107:e avsnitt dyker vi tillsammans med Anna Larsson, strategikonsult på företaget , ner i energieffektiviseringsarbetet inom bostads- och fastighetssektorn som står för runt . Mellan 2009 och 2019 gick energianvändningen för att värma och förse varje kvadratmeter lokalfastighet ner med 10% . Lyssnar man på Anna är detta bara början på fastighetsägarnas jakt på effektiviseringar, inte minst tack vare “en dold teknisk revolution” inom byggnadsteknik och allt mer ambitiösa lagstiftningspaket från EU. Anna berättar om hur EU:s taxonomi för hållbara investeringar och den (förkortas EPBD) avser att öka fokus och på vissa sätt även ändra logiken i hur energieffektviseringsarbete sker i fastighetssektorn. Vad mer? Anna ger exempel på riktigt lågt hängande frukter, hon svarar på frågan varför det inte sätts solceller på alla nybyggda hus i soligt läge och spanar kring hur mycket kommersiella fastigheter lyckats energieffektivisera fram till 2030. Om du gillade avsnittet med Anna kan vi även rekommendera följande avsnitt: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt .
/episode/index/show/solcellskollen/id/30744463
info_outline
Patrik Möller, Om tekniken som kan bana väg för kommersiell vågkraft
03/20/2024
Patrik Möller, Om tekniken som kan bana väg för kommersiell vågkraft
I poddens 106:e avsnitt gästas vi av Patrik Möller, vd och medgrundare för vågenergiföretaget , som i höstas — efter 12 år av utvecklingsarbete — satte deras första fullskaliga vågkraftverk i drift utanför Portugals stormutsatta kust. I avsnittet tar vi avstamp i resultaten från Portugal: om processen (och kontrollrumsjublet!) från när man i augusti 2023 driftsatte sitt kraftverk, om när man några dagar senare matade ut el på elnätet för första gången, och om statusen för kraftverket efter att under ett halvår härdats av höststormar och vågor på uppåt 18 meter. Patrik förklarar varför Corpowers bojliknande kraftverk har potential att överkomma vad som visat sig vara den svåraste utmaningen hittills inom vågkraft: att kombinera stormöverlevnad med ett högt nyttjande av energin i vågorna. Vi får även höra om forskning i bl.a. Edinburgh och Trondheim som lagt grund för teorierna inom vågkraft och om några av de lösningar som föregått Corpowers lösningar. Avslutningsvis resonerar vi om vågkraftens potential. Patrik berättar om de kustband man har siktet inställt på, om hur elproduktionen från Corpowers kraftverk varierar över året och om synergier med andra kraftslag såsom solkraft och havsbaserad vindkraft. Om du gillade avsnittet med Patrik kan vi även rekommendera följande avsnitt: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt .
/episode/index/show/solcellskollen/id/30449398
info_outline
Peter Abrahamsson, Om omställningen av Västsveriges raffinaderier
02/28/2024
Peter Abrahamsson, Om omställningen av Västsveriges raffinaderier
I Sverige används årligen runt 10 miljoner kubikmeter drivmedel som tillsammans står för . I poddens 105:e avsnitt har det blivit dags att dyka ner i omställningen av drivmedelssektorn ur perspektivet från Sveriges största drivmedelsproducent Preem. Gäst är Peter Abrahamsson, tidigare chef på Preems två raffinaderier i Lysekil och Göteborg och numera hållbarhetschef och ansvarig för att driva omställningen av företaget. (Raffinaderierna i Lysekil och Göteborg är två av tre svenska raffinaderier, det tredje ligger också i Göteborg och ägs av St1.) I avsnittet pratar vi om Preems roll i svensk drivmedelsproduktion, om raffinaderiernas historik och om de produkter, fossila såväl som förnybara, som har producerats över tid. Men framförallt pratar vi om framtiden. Peter berättar om de investeringar som ska möjliggöra Preems omställningsplaner, han resonerar om resursbegränsningar för olika typer av bioråvaror, och liksom många tidigare poddgäster slår han ett slag för behovet av en snabb utbyggnad av svensk elproduktion. Vi får även höra Peters perspektiv på hur lagstiftning såsom den svenska reduktionsplikten och EU:s Fit for 55-paket påverkar omställningen av svensk drivmedelsproduktion. Om du gillade avsnittet med Peter kan vi även rekommendera följande avsnitt: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/30130943
info_outline
Erik Dölerud, Om världens högsta vindkraftverk av trä
02/07/2024
Erik Dölerud, Om världens högsta vindkraftverk av trä
När Erik Dölerud berättade han om företaget Modvions storslagna visioner om att bygga över hundra meter höga vindkraftstorn — av trä. Den gången handlade det om planer. Lite över fem år senare — i vårt 104:e avsnitt — välkomnar vi tillbaka Erik till podden bara månader efter att Modvion driftsatt . Med en tornhöjd på 103 meter är det inte mindre än världens högsta vindkraftverk av trä (och för den delen överlag). Avsnittet blev inte bara en berättelse om träkonstruktion i absoluta framkant och ambitionen att stöpa om en väsentlig del av vindkraftens värdekedja. Det är även en genomgång av hur teknikutveckling går till; om hur idéer konceptualiseras, om den centrala rollen för testning och verifiering — och den känslomässiga bergochdalbanan längs vägen. Vi kan även tipsa om då vi besökte Modvions första torn och där vi utöver Erik Dölerud intervjuade två av Modvions medgrundare, Otto Lundman och David Olivegren. Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/29825768
info_outline
Astrid Kander, Om lärdomar från 1970-talets energikriser
01/17/2024
Astrid Kander, Om lärdomar från 1970-talets energikriser
I poddens 103:e avsnitt gästas vi av energihistorikern Astrid Kander. Astrid är professor på Lunds universitet och bl.a. medförfattare till boken om energiutvecklingen i Europa sedan 1500-talet. I avsnittet fokuserar vi på en period som på många sätt påminner om de senaste årens energikris. Den 17 oktober 1973 införde flera arabstater ett handelsembargo på olja mot länder som stöttat Israel i Jom kippur-kriget som brutit ut tio dagar tidigare. Följderna? Skenande drivmedelspriser, kilometerlånga köer vid bensinmackar, och regeringar världen över som för decennier framåt fått upp energisäkerhet på agendan. Vi får höra om skillnaderna mellan hur samhället hanterade energikriserna då och nu. Astrid går igenom oljans rasande tillväxt under efterkrigstiden; om en transportrevolution och ett högvärdigt och smidigt bränsle som plötsligt ersätter kolet i alla möjliga applikationer. Astrid berättar även varför just 1970-talet är den del av energihistorien som hon tycker är mest intressant (och med goda skäl kan anses vara en av energihistoriens viktigaste brytpunkter). Vad mer? Vi får höra några olika teorier om varför den industriella revolutionen började i England, om iterationer av de första ångmaskinerna, och hur fabriksgolven förändrades när elektriciteten kom på bred front runt förra sekelskiftet. Om du gillade avsnittet med Astrid kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/29508083
info_outline
Björn Sandén, Om energiomställningen under 2023
12/27/2023
Björn Sandén, Om energiomställningen under 2023
För tredje året i rad avslutar vi med en tillbakablick med fokus på de händelser som präglat energi- och klimatåret 2023. Som ciceron denna gång har vi med oss Chalmersprofessorn Björn Sandén (som även gästade , och av podden). Vi tar avstamp i en följetong som Björn följt från första parkett i sin roll som vice-ordförande i det klimatpolitiska rådet: svensk klimatpolitik. Vi pratar om statusen för svenska klimatmål, om tidöpartiernas och om nationalekonomen John Hasslers idéer för hur . Vi får även höra om Björns egna forskning kring teknikspecifika visavi teknikneutrala styrmedel och om hur perspektiven kan appliceras på regeringens satsningar på ny kärnkraft. Från minut 51 zoomar vi ut och pratar om den globala solcellsutbyggnaden. Vi resonerar kring huruvida det ens finns historiska exempel på tekniker som vuxit i liknande omfattning och Björn resonerar kring solenergins roll, både i Sverige och globalt, under kommande decennier. Vad mer? Vi pratar batteriutbyggnad och tillståndsprocesser, IEA:s senaste World Energy Outlook och klimatmötet i Dubai. Och avslutningsvis bjuder Björn på ett boktips i sann julanda. Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du ett förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/29231173
info_outline
Mikael Nordlander, Om den el- och vätgasinfrastruktur som ska möjliggöra fossilfritt stål
12/20/2023
Mikael Nordlander, Om den el- och vätgasinfrastruktur som ska möjliggöra fossilfritt stål
När Mikael Nordlander sommaren 2020 var visionerna kring fossilfritt stål i Norrbotten redan stora. Genom HYBRIT-samarbetet (där LKAB, SSAB och Vattenfall ingår och där Mikael sitter med i styrelsen och i styrgrupper för Vattenfalls räkning) pratade man om ett industriprojekt med potential att kapa 10% av svenska koldioxidutsläpp. När nu Mikael återbesöker podden har vi mycket att plocka upp: Hur har det gått med de fyra pilotprojekten som ska lägga grunden för tillverkningen av fossilfritt stål? Hur mycket stål har till dags datum tillverkats? Och satte även Mikael kaffet i vrångstrupen när LKAB aviserade vad de kallade med potential att minska utsläppen i stålvärdekedjan med motsvarande två tredjedelar av Sveriges utsläpp? Men mest pratar vi om den el- och vätgasinfrastruktur som behövs för att möjliggöra satsningarna kring fossilfritt stål i Norrbotten. Vi får perspektiv på stålindustrins potentiella energi- och effektbehov under kommande decennier och de verktyg som finns tillgodo för att elsystemet ska kunna följa med. Vi dyker ner i HYBRIT:s vätgaslager (som ) och Mikael resonerar kring hur det kan gå till när en vätgasinfrastruktur etableras och börjar grena ut sig. Om du gillade avsnittet med Mikael kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna .
/episode/index/show/solcellskollen/id/29148223
info_outline
Björn Nykvist, Om lärkurvor för batterier och fossilfritt stål
11/29/2023
Björn Nykvist, Om lärkurvor för batterier och fossilfritt stål
Inom innovationsforskning pratar man om lärkurvor, ett mått på hur snabbt priser går ner som funktion av hur mycket av en viss teknik som installeras. Gemensamt för tekniker såsom solceller, vindkraft och elbilsbatterier (och som IEA bedömer ) är att lärkurvan är brant, för varje dubblering av kapacitet globalt tenderar priser att gå ner med runt 15-20%. I poddens jubileumsavsnitt (avsnitt 100!) gör vi ett djupdyk inom forskningen kring lärkurvor tillsammans med Björn Nykvist, till vardags forskare vid Stockholm Environment Institute. 2015, i en , var Björn tillsammans med kollegan Måns Nilsson bland de första att sätta fingret på lärkurvan och de snabba prisminskningarna för litiumjonbatterier i elbilar. Sen dess har Björn följt utvecklingen och bl.a. funderat över vilka prisnivåer på batterier som innebär att även billigare personbilar och tunga lastbilar kan elektrifieras. Från 44.00 pratar vi om Björn och hans kollegors forskning kring fossilfritt stål. Björn gör en utblick av hur ståltillverkning sker globalt och argumenterar för varför det vätgasreducerade stål som satsas på i norra Sverige för tillfället är det mest framkomliga vägvalet i stålindustrins klimatomställning. Avslutningsvis, från 01.02.00, går Björn igenom slutsatserna från en rapport om en möjlig klimatomställning inom Försvarsmakten (som häromåret gjordes på uppdrag av FOI), där han bl.a. poängterar vikten av att civilsamhället och försvaret går hand i hand i omställningen och där han resonerar kring vilken av försvarsgrenarna som är mest angelägen att ställa om. Rapporter och forskningsartiklar som nämns i avsnittet: [3.30] (Nykvist & Nilsson, 2015) [12.00] (Nykvist, Sprei & Nilsson, 2019) [36.00] (Nykvist & Olsson, 2021) [51.10] (Sundén, 2023) [56.30] (Vogl, Olsson & Nykvist, 2021) [1.02.10] (Nykvist & Mårtensson, 2021) Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/28821598
info_outline
David Steen, Om praktiska utmaningar och potentialen med Vehicle-to-Grid
11/08/2023
David Steen, Om praktiska utmaningar och potentialen med Vehicle-to-Grid
För ett par år sen , en av de stora pionjärerna i solcells-Sverige. Då sa han, “Jag har en BMW i3 som jag vill kunna plugga in i mitt hus, den står två meter från köksdörren. Jag har 30 kWh stående där och jag behöver 5 kWh för att klara elbehovet på natten — varför skulle jag köpa ett batterilager?” Det han syftade på var Vehicle-to-Grid (V2G) som länge hägrat i horisonten. I det här avsnittet benar vi ut tekniken tillsammans med David Steen, forskare i elkraftteknik på Chalmers och samordnare för ett par forskningsprojekt inom V2G tillsammans med bl.a. Polestar, Volvo Cars och Göteborg Energi. Vi börjar med att reda ut de praktiska aspekterna — kombinationen av laddstandarder, kraftelektronik för dubbelriktad laddning och elnätbolagens nätkoder — som behöver vara på plats för att kommersiella V2G-lösningar ska kunna komma på bred front. David berättar även om en studie där han och hans kollegor tittat på hur olika typer av laddnings- och urladdningsstrategier påverkar slitaget på elbilsbatterierna. Vi pratar även om den andra sidan av kalkylen: vad kan man som elbilsägare tjäna på att använda sin bil för V2G? Och hur ser potentialen på elsystemnivå ut, dvs hur stor potentiell effekt och energi skulle bilflottan kunna erbjuda om var och varannan bil kom med funktionaliteten? Utöver forskare på Chalmers är David även medgrundare för startupföretaget som bl.a. hjälper elnätföretag att prognosticera hur elbilsladdning byggs ut i ett område. Det pratar vi kort om i slutet av avsnittet. Om du gillade avsnittet med David kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:
/episode/index/show/solcellskollen/id/28544885
info_outline
Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar)
10/18/2023
Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar)
I vårt 98:e avsnitt gästas vi av Hillevi Priscar, chef för den svenska verksamheten på , en av Europas största projektutvecklare inom vindkraft. De senaste åren har de även gett sig in i projektutveckling av solcellsparker, elnät, batterilager och vätgasinfrastruktur. När Hillevi började sin karriär inom vindkraftsbranschen stod kraftslaget för någon enstaka TWh per år. Idag, knappt tjugo år senare, producerar den svenska vindkraften nästan 40 TWh på årsbasis. I avsnittet tar vi avstamp i hur vindkraftsprojekten har utvecklats över tid, Hillevi berättar om hur man över tid hittat mark att bygga på, om projekt som blir allt mer storskaliga och hur man jonglerat de olika intressena som präglar projekten. Från minut 16 går vi igenom de mörka moln som tornat upp sig kring den fortsatta utbyggnaden. Hillevi ger förslag på hur man kommer till bukt med den tillståndstorka som . Hon jämför med hur tillståndsprocesser ser ut i andra länder (inte minst Finland) och argumenterar för att den svenska modellen — där kommersiella utvecklare identifierar mark, tar projekt igenom tillståndsprocesser och hittar elanslutning — ändå i grunden är bra. Avslutningsvis (från minut 45) får vi höra om några av de ambitiösa projekt som Hillevi och hennes kollegor jobbar med idag. Vi pratar bl.a. om OX2:s projekt (ett av tre svenska havsbaserade vindkraftsprojekt som hittills fått grönt ljus av regeringen) och , en gigantisk vindkraftpark mellan Öland och Gotland som om den realiseras skulle stå för motsvarande runt 20% av svensk elförbrukning. Hillevi berättar även om hur man jobbar med så kallad co-location där olika kraftslag och energilager delar elnätanslutning. Om du gillade avsnittet med Hillevi kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:
/episode/index/show/solcellskollen/id/28350782
info_outline
Håkan Samuelsson, Om elektrifieringen inom bilindustrin
09/27/2023
Håkan Samuelsson, Om elektrifieringen inom bilindustrin
I vårt 97:e poddavsnitt gästas vi av Håkan Samuelsson. I tio år, från 2012 till 2022, var han vd för Volvo Cars och idag är han styrelseordförande för Polestar. Avsnittet tar avstamp i när Håkan Samuelsson efter tre decennier i lastbilsbranschen tillträder som vd för Volvo Cars, ett par år efter att företaget köpts upp av kinesiska Geely. De tio år som följer blir händelserika (och framgångsrika) år. Man går från att producera runt 400 000 bilar till knappt 700 000. Man öppnar fabriker i både Kina och USA. Och inte minst, Håkan och företaget beslutar sig för att lägga om strategin: 2025 ska hälften av de bilar som säljs vara elbilar och 2030 ska man vara ett rent elbilsföretag. I avsnittet får vi reda på hur Håkan och Volvo Cars resonerade när de valde att satsa helhjärtat på elbilar. Vi blickar även ut över den omställning som präglar den bredare bilindustrin (som Håkan jämför med hur det såg ut på 1910-talet med hundratals bilmärken bara i Detroit). Bland annat argumenterar Håkan för att biltillverkare i framtiden bör ombesörja sin egen tillgång på batterier och elmotorer. Han siar om hur kundpreferenser kommer utvecklas och går igenom hur biltillverkare kan orientera sig i en marknad som allt mer präglas av geopolitiska konflikter. Avslutningsvis ber vi Håkan titta i spåkulan: Vilket år säljs den sista bilen med förbränningsmotor? När kommer den första Polestar-bilen med Vehicle to grid-funktionalitet? Har vi fler eller färre bilar per capita 2040? Vilka räckvidder ligger bilar på då — och till vilken grad kör de sig själva? Om du gillade avsnittet med Håkan kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:
/episode/index/show/solcellskollen/id/28143695
info_outline
Magnus Langendoen, Om tillståndsprocesser och Västerbotten som ett mikrokosmos av energiomställningen
09/06/2023
Magnus Langendoen, Om tillståndsprocesser och Västerbotten som ett mikrokosmos av energiomställningen
I poddens förra stora avsnitt om tillståndsprocesser — — fick vi det övergripande perspektivet; vad är syftet med miljölagstiftningen? Hur har den utvecklats de senaste 50 åren? Och hur kan tillståndsprocesser bli mer effektiva och förutsägbara? Här tas stafettpinnen över av Magnus Langendoen, chef för Miljöenheten på Länsstyrelsen Västerbotten. Länsstyrelsen har en nyckelroll i miljöprövningen av i stort sett alla verksamheter som ges tillstånd i Sverige och i avsnittet får vi ett inifrån-perspektiv på hur tillståndsprocesser går till. Vi får ta del av erfarenheter från faktiska miljöprövningar (såsom den av Northvolts batterifabrik i Skellefteå) och Magnus går igenom möjligheter och utmaningar kring att snabba på tillståndshanteringen, något man nyligen tittade på i den statliga där Magnus bistod som expert i arbetet. Med Northvolts batterifabrik, flertalet gruvor och en stor del av svenska vatten- och vindkraftverk är Västerbotten något av ett mikrokosmos av den energiomställning som sker. Magnus går igenom några av de intressekonflikter som präglar projekten; mellan rennäringen och de som vill etablera vindkraftverk, kraftledningar och gruvor; om den miljöprövning som vattenkraften ska genomgå under den kommande tjugoårsperioden (men som på grund av farhågan att det kan begränsa elproduktionen i en tid då den behövs som mest) — och om tillståndsprocessen för solcellsparker där . Om du gillade avsnittet med Magnus kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:
/episode/index/show/solcellskollen/id/27911757
info_outline
Tomas Lundmark, Om 150 år av svenskt skogsbruk — och hur ska vi prioritera framöver?
08/16/2023
Tomas Lundmark, Om 150 år av svenskt skogsbruk — och hur ska vi prioritera framöver?
I IPCC:s klimatscenarier och i många sektorers omställningsplaner ligger ett tungt fokus på bioråvaror, inte minst från skogen. Men räcker skogen? Det resonerar vi om tillsammans med Tomas Lundmark, professor emeritus i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, i poddens 95:e avsnitt. I avsnittet tar vi avstamp under andra halvan av 1800-talet, en period då det industriella skogsbruket tar fart och resurser från skogen utgör runt 50% av värdet på den svenska exporten. Tomas berättar om hur både skogen och skogsbruket förändrats sen dess, om vilken roll politiska skogsreformer haft i utvecklingen och om hur samspelet mellan den svenska naturen, virkesmarknader och teknikutveckling inom skogsindustrin påverkar hur skogen brukas. Från minut 15 djupdyker vi i frågan kring olika skogsskötselmetoder. Tomas förklarar dagens dominerande skogsbruksmetod — trakthyggesbruk, alternativt kalhyggesbruk, där skogen delas upp i en mosaik av likåldriga “trakter” som avverkas i takt med att de blir tillräckligt gamla — och kontrasterar med det huvudsakliga alternativet: blädning, eller kontinuitetsbruk, där skogen består av träd i olika åldrar där de största träden kontinuerligt plockas ut utan att skogen kalavverkas. I poddens sista del, från minut 50, går Tomas igenom olika sätt att öka produktiviteten i skogsbruk; det handlar om alltifrån växtförädling till gödsling till metoder för att undvika angrepp från skadeinsekter (inte minst granbarkborren). Tomas resonerar även kring utmaningen att kombinera ökad produktivitet och en rik biologisk mångfald — och huruvida resurser från skogen räcker till för att möta samhällets behov på bioråvara inom ramen för energiomställningen. Tomas och hans kollegors artikel om biologisk mångfald och produktivitet i skogar med trakthyggesbruk respektive kontinuitetsbruk kan . Om du gillade avsnittet med Tomas kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:
/episode/index/show/solcellskollen/id/27689952
info_outline
Johan Lindahl, Om europeisk solcellstillverkning
07/26/2023
Johan Lindahl, Om europeisk solcellstillverkning
I poddens 94:e avsnitt gästas vi av Johan Lindahl, generalsekreterare för den europeiska branschföreningen , European Solar Manufacturing Council, som bl.a. verkar för att få tillbaka volymtillverkning av solceller till Europa. (Johan i sin dåvarande roll som talesperson för branschorganisationen Svensk Solenergi.) Vi börjar med att göra ett nedslag på den europeiska solcellsmarknaden anno 2023: Hur stor andel av den europeiska elproduktionen kommer numera från solceller? Kan man prata om vad gäller utvecklingen av solpaneler? Och har den kaliforniska — där en stor andel solelproduktion innebär att elpriser och nettobehovet av el går ner avsevärt dagtid under stora delar av året — letat sig över Atlanten? Från och med minut 26 går Johan igenom de olika tillverkningsstegen som krävs för att få fram en solpanel. Han beskriver statusen för europeisk solcellstillverkning och går igenom hur värdekedjan globalt ser ut idag. (Spoiler alert: de flesta steg i värdekedjan domineras av kinesiska tillverkare.) Och inte minst slår han ett slag för att — i tider av geopolitiska spänningar och stora statliga satsningar på grön energi i Kina, USA och Indien — öka de politiska ansträngningarna när det gäller att möjliggöra för europeisk solcellstillverkning. McKinsey-rapporten som vi refererar till flitigt i avsnittet finns . Om du gillade avsnittet med Johan kan vi tipsa om dessa tidigare avsnitt:
/episode/index/show/solcellskollen/id/27567543
info_outline
Bo Normark, Om reshoring och den europeiska värdekedjan för batteritillverkning
07/05/2023
Bo Normark, Om reshoring och den europeiska värdekedjan för batteritillverkning
Senast kraftsystemveteranen Bo Normark la han fram en vision över hur två nyckeltekniker — batterier och vätgasproducerande elektrolysörer — kommer förändra hur elsystemet fungerar. Tre år senare var det dags att återbesöka några av de spaningar Bo kom med då: Har vi fått fram redskapen för att integrera över 40 TWh förnybar el i elsystemet? Hur har det gått med att skala upp värdekedjan för elektrolysörer? Och ligger Sverige fortfarande hopplöst efter andra länder när det gäller att använda batterier i elsystemet? Från och med minut 30 dyker vi ner i värdekedjan för batteritillverkning i Europa som Bo har unik inblick i genom sin roll på Innoenergy där han varit med och tagit initiativ till . Bo berättar om hur bl.a. Northvolts etableringar har lett till en kedja av ytterligare investeringar i takt med att olika typer av underleverantörer etablerar sig — och där han förutspår att batteritillverkning i Sverige inom fem år kommer omsätta mer än ett av dragloken i Sveriges industrialisering: pappers- och massatillverkning. Avslutningsvis argumenterar Bo för att bl.a. pandemin, flaskhalsar i de globala transportsystemen och geopolitiska konflikter lett till starkare argument för så kallad reshoring — processen där företag tar tillbaka tillverkning till de länder där man har sitt ursprung. Vi pratar även om de utmaningar och möjligheter som uppstår för svenska och europeiska företag när värdekedjor stöps om till följd av energiomställningen. Om du gillade avsnittet med Bo kan vi tipsa om dessa tidigare avsnitt:
/episode/index/show/solcellskollen/id/27354615
info_outline
Lars Olsson, Om hur vi ökar kapaciteten i de lokala elnäten
06/14/2023
Lars Olsson, Om hur vi ökar kapaciteten i de lokala elnäten
I energiomställningen ligger en inte oansenlig del av utmaningen på bordet hos de lokala elnätägarna. Å ena sidan ser industrin ut att behöva allt mer el, i allt snabbare takt, samtidigt som det sker en omfattande utbyggnad av laddinfrastruktur. Å andra sidan betraktas en elanslutning av projektutvecklare av ny elproduktion och energilager som en allt mer svåråtkomlig resurs. Utöver det pågår en katt-och-råtta-lek mellan konsumenter, elnätföretag och myndigheter om hur regleringen av elnätet ska se ut framöver. I poddens 92:a avsnitt sitter vi ner med Lars Olsson, som upplevt elnätföretagens utmaningar både inifrån och utifrån. I knappt tjugo år, från 1998 till 2014, var han vd för en rad elnätföretag: Karlstads El- och Stadsnät, nätdivisionen på Göteborg Energi och sedermera Falbygdens Energi. Sen dess har han jobbat som rådgivare och konsult åt bl.a. elnätföretag, projektutvecklare och startups. Vi tar avstamp i hur elnätföretagens verksamhet utvecklats de senaste 30 åren — en period där elförbrukningen i stort sett legat konstant. Lars berättar om sin tid som elnätföretags-vd, där arbetet framförallt gick ut på att bibehålla kvalitén i elnätet och anpassa sig till nya regleringar. Vi får höra om hur elnätet är dimensionerat, hur elanvändning varierar över dygnet och mellan årstiderna, och hur de olika nivåerna — lokal-, region- och transmissionsnät — förhåller sig till varandra. Men framförallt går vi igenom några av de största utmaningarna som de lokala elnätägarna står inför och några av de mest lovande lösningarna. Dels pratar vi om så kallade villkorade elanslutningar (där aktörer förpliktigar sig att under vissa förutsättningar begränsa sin förbrukning eller produktion) med syfte att öka anslutningar av nya elanvändare och mer förnybar elproduktion. Lars delar även sina tankar kring hur flexibla resurser såsom batterier, vätgasproducerande elektrolysörer, elbilsladdare och värmepumpar kan bidra till lösa upp knutar i elnäten — och hur en sådan utveckling kan se ut i praktiken. Om du gillade avsnittet med Lars kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden:
/episode/index/show/solcellskollen/id/27134538
info_outline
Anders Nordelöf, Om kobolt och miljöbedömning av elfordon
05/24/2023
Anders Nordelöf, Om kobolt och miljöbedömning av elfordon
I poddens 91:a avsnitt gästas vi av Anders Nordelöf, forskare i miljösystemanalys på Chalmers. I avsnittet fokuserar vi på Anders specialområde: miljöbedömningar av elfordon. Anders börjar med att gå igenom den huvudsakliga metoden för att bedöma miljöpåverkan från olika produkter: livscykelanalyser. Vi får höra om hur Anders och hans kollegor går tillväga för att samla in data från till exempel tillverkningsprocessen av batterier, vilken typ av miljöpåverkan som är mest intressant i deras analyser och utmaningarna kring att följa ett teknikområde med en så pass snabb utveckling. Med jämna mellanrum dyker det upp — inte sällan med hänvisning till utvinningen av kobolt i Demokratiska republiken Kongo, eller Kongo-Kinshasa som det också kallas. Från minut 19 berättar Anders om resultaten av en studie som han genomfört tillsammans med sina kollegor Rickard Arvidsson och Mudit Chordia: . Vi får höra om problematiken kring koboltutvinning i Kongo-Kinshasa, om framställningen och hälsopåverkan från övriga processteg i batteritillverkning — och vilka slutsatser han drar från studien. I poddens sista del, från minut 39, tar vi ett steg tillbaka och — med utgångspunkt i en annan artikel från Anders och hans kollegor, — pratar om de utmaningar som sker i takt med att transportsektorn elektrifieras. Anders berättar om de metaller som han ser som mest kritiska i takt med att efterfrågan på komponenter såsom batterier, elmotorer, laddinfrastruktur och bränsleceller ökar. Avslutningsvis resonerar Anders kring huruvida vi håller på att ersätta ett problem, förbränning av fossila bränslen och utsläpp av koldioxid, med ett annat: utvinning av metaller och de miljöutmaningar som kommer med det. Om du gillar avsnittet med Anders kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden:
/episode/index/show/solcellskollen/id/26925630
info_outline
Hans Kreisel, Om energikrisen och vägen framåt för europeisk gasindustri
05/03/2023
Hans Kreisel, Om energikrisen och vägen framåt för europeisk gasindustri
I poddens 90:e avsnitt gästas vi av Hans Kreisel. Hans är vd på som bland annat äger det svenska stamnätet för gas. Vi tar avstamp i Hans tidigare roll som vd på Skellefteå Kraft under perioden då Northvolt valde att placera sin fabrik i Skellefteå. Hans berättar om hur Skellefteå Kraft i flera år hade jobbat för att möjliggöra etableringen av energiintensiv industri i området och hur det gick till när Northvolt fattade sitt beslut. Bara något år efter att Hans tillträdde som vd för Nordion befann sig Europa i en djup energikris. Från minut 16 berättar Hans om hur situationen upplevdes från Nordions roll som stamnätsoperatör (alternativt “TSO”) och hur Europa lyckades säkra upp tillgången på gas när ryska energiimporter föll bort. Hans svarar även på frågan om huruvida energikrisen nu är över. Från minut 37 tar vi ett grepp kring omställningen inom gasbranschen. Hans berättar om hur man både på EU-nivå och i en svensk kontext jobbar för att få ner utsläppen från fossil gasanvändning, vilken roll biogas har, och hur han ser på den allt starkare konkurrensen om bioråvaror. Avslutningsvis dyker vi ner i ett område som ligger Hans varmt om hjärtat: en ny infrastruktur för vätgas. Vi får höra om två potentiella vätgaspipelines som Nordion planerar för tillsammans med sina europeiska branschkollegor: runt Bottenviken och under Östersjön. Hans slår ett slag för fördelarna med att överföra energi via vätgas i pipelines jämfört med el i kraftledningar och resonerar kring hur lokal vätgasproduktion kommer stå sig jämfört med import från andra kontinenter. Två rapporter som hänvisas till i avsnittet är där bl.a. Nordion står som avsändare, och Energiforskrapporten, . Om du gillar avsnittet med Hans kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden:
/episode/index/show/solcellskollen/id/26725584
info_outline
Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier
04/12/2023
Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier
Dagens gäst är Kristina Edström, en av Sverige och Europas främsta batteriforskare. Hon är bland mycket annat professor i oorganisk kemi på Uppsala universitet och koordinator för EU:s stora forskningssatsning på framtidens batterier, . I avsnittet tar vi avstamp i de framsteg som skett kring batteriutveckling de senaste decennierna. Kristina svarar bland annat på vad det finns för likheter mellan läkemedelsutveckling och batteriforskning. Varför kallas moderna litiumjonbatterier för “gungstolsbatterier”? Och varför är litium, nickel, kobolt och järn populära batterimetaller? Men framförallt handlar avsnittet om vad Kristina och hennes kollegor kallar framtidens batterier; en mängd olika batterityper med syfte att dels uppnå högre energidensitet och dels för att nyttja billigare och mer miljövänliga material — och allra helst både och. Kristina argumenterar för att vi behöver så kallade solid state-batterier för att producera battericeller med en energitäthet på 450 Wh per kg (jämfört med dagens bästa litiumjonbatterier på runt 350 Wh per kg), och varför det blir svårt att komma längre än så. Hon går även igenom alternativa batterikemier och förklarar varför hon ser natriumjonbatterier som “näst på tur”. Om du gillar avsnittet med Kristina kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: , Om framtidens batterier; , Om batterier i elsystemet; , Om återvinning av batterier, solpaneler och kärnbränsle
/episode/index/show/solcellskollen/id/26506233
info_outline
Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser
03/22/2023
Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser
Ska vi nå våra klimatmål tyder det mesta på att det är mycket som behöver byggas kommande decennier: det är bland annat elproduktion, elnät, gruvor och nya typer av industrier. I poddens 88:e avsnitt dyker vi tillsammans med Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap på Luleå tekniska universitet, ner i ett område som ofta får bära hundhuvudet för att dessa projekt drar ut på tiden eller inte blir av alls: tillståndsprocesser. Vi tar avstamp i Maria och hennes kollegors rapport “” om hur miljöprövningen, kärnan i en tillståndsprocess, har utvecklats de senaste 50 åren. Vi får höra om flera framgångsrika exempel — där utsläpp sjunkit drastiskt samtidigt som industrier bibehållit eller ökat sin konkurrenskraft — under 70- och 80-talet och om hur miljöprövningen har utvecklats sen miljöbalken introducerades 1999. Vi exemplifierar även hur tillståndsprocessen ser ut för två typer av verksamheter: gruvor och vindkraftverk. Från och med minut 34 pratar vi om hur tillståndsprocesser kan utvecklas framöver. Maria benar ut resultaten från två statliga utredningar, och , och ger sitt perspektiv på förslag såsom en grön gräddfil (där projekt inom till exempel förnybar energi eller kärnkraft får förtur i tillståndsprocessen) och en miljöprövning som i större grad premierar klimataspekter eller genererade arbetstillfällen. Maria ger även sitt perspektiv på kritik om att miljöprövningen i för stor grad tar hänsyn till enskilda arter (bl.a. och ) och ger handfasta tips på hur tillståndsprocesser kan kortas. Rättelse: Vid minut 50 säger Erik, med utgångspunkt i , att det var ett faktafel att Cementa stoppades på grund av en fjäriltyp i området. Artikeln handlar dock inte om orsakerna till varför Cementa fick nej av domstolen utan utgick från Länsstyrelsens argumentation kopplat till den efterföljande tillståndsprövningen. Om du gillar avsnittet med Maria kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: , Om Norrlands industrialisering — då och nu; , Om hur vi får fram mineraler till energiomställningen
/episode/index/show/solcellskollen/id/26292744
info_outline
Per Klevnäs, Om Europas materialomställning
03/01/2023
Per Klevnäs, Om Europas materialomställning
För att nå Europas klimatmål är energiomställningen — alltså övergången till fossilfri energianvändning — central. I Solcellskollens 87:e poddavsnitt argumenterar Per Klevnäs, medgrundare av konsultföretaget och partner på McKinsey, för att Europa även står inför en materialomställning. Vi tar avstamp på hemmaplan och i rapporten där Per och hans kollegor ger en bild av hur Sverige kan nå målet om netto noll-utsläpp till 2045. I avsnittet får vi dels en bild av var svenska utsläpp sker, hur svensk export bidrar till sänkta utsläpp globalt och perspektiv på hur nya möjligheter och komparativa fördelar uppstår i takt med att fler sektorer genomgår djupa teknikskiften. I avsnittets huvuddel (från 25 minuter) pratar vi om omställningen av europeisk industri med utgångspunkt i fyra stora utsläppare och tillika samhällskritiska material: cement, stål, plast och ammoniak (huvudingrediensen i konstgödsel). Här utgår vi från Material Economics rapporter och (som tillsammans citerades över 30 gånger i industridelen av ). Per målar upp en komplex och fascinerande bild där nya tillverkningsprocesser, effektivare användning och ökad återvinning alla är bärande delar av lösningen. Många industriföretag står inför stora investeringar i både tekniskt och kommersiellt oprövade lösningar, något som Per och hans kollegor kallar bet the company decisions. I avsnittets sista del (från 1h 16 minuter) går vi igenom hur beslutsfattare och samhället i stort kan understödja omställningen och minska risken för de företag som går före. Per resonerar även kring vad senaste årens energikris innebär för industrins omställning.
/episode/index/show/solcellskollen/id/26059320
info_outline
Torbjörn Thiringer, Om kraftelektronik som möjliggörare i energiomställningen
02/08/2023
Torbjörn Thiringer, Om kraftelektronik som möjliggörare i energiomställningen
I Solcellskollens 86:e avsnitt dyker vi ner i ett, ibland bortglömt, men ack så viktigt område när det gäller omställningen av energisystemet: kraftelektronik. Och gäst är Torbjörn Thiringer, professor i elkraftteknik på Chalmers. Vi börjar med att bena ut vad kraftelektronik är och genom två historiska exempel — “Strömmarnas krig” mellan bl.a. Edison och Tesla och förra sekelskiftets dragkamp mellan förbränningsmotorn och batteribilen — resonerar Torbjörn kring hur utvecklingen hade kunnat se ut om dåtidens uppfinnare hade haft tillgång till modern kraftelektronik. Från minut 13 berättar Torbjörn om sina erfarenheter som teknisk rådgivare på Volvo Cars. Han förklarar hur kraftelektronik används för att öka prestandan och livslängden i batterisystem och resonerar kring hur kraftelektronik kan möjliggöra mer effektiva och miljövänliga elbilar. Från minut 31 dyker vi ner i Torbjörns andra stora specialområde: kraftelektronik inom vindkraft. Han går igenom hur vindkraftverk har utvecklats under de senaste 30 åren med fokus på hur kraftelektronik har möjliggjort betydligt större turbiner. Avslutningsvis pratar vi om utmaningarna på elsystemnivå i takt med att allt större andel av elproduktionen utgörs av förnybar och variabel elproduktion såsom sol- och vindkraft. Torbjörn förklarar skillnaden mellan de systemtjänster som erbjuds från vatten- och kärnkraft som är direkt (eller “synkront”) anslutna till elnätet och de nyttor som kan erbjudas från vind- och solkraft i kombination med kraftelektronik.
/episode/index/show/solcellskollen/id/25857492
info_outline
Anders Lyngfelt, Om CCS — infångning och lagring av koldioxid
01/18/2023
Anders Lyngfelt, Om CCS — infångning och lagring av koldioxid
En dag för 25 år sen kom en japansk forskare in till den institution på Chalmers där Anders Lyngfelt jobbade och sådde ett frö om en teknik för att fånga in koldioxid. Idag är Chalmersprofessorn Anders Lyngfelt , en teknik för att kostnadseffektivt fånga in koldioxid. I avsnittet tar vi ett helhetsgrepp kring infångning och lagring av koldioxid — så kallad CCS efter engelskans Carbon Capture and Storage (eller CCU där U:et står för Utilization, och där man använder den infångade koldioxiden istället för att lagra den). Anders går igenom varför CCS är en så pass viktig teknik i klimatomställningen och hur den kan användas för att uppnå minusutsläpp genom att till exempel fånga in koldioxiod från förbränning av biobränslen. Vi pratar även om alternativa sätt att uppnå negativa utsläpp, inte minst så kallad DAC eller Direct Air Capture. Extra djupt dyker vi ner i Anders specialområde: de olika teknikerna för själva infångningen. Idag är så kallad post combustion, där man efter en förbränningsprocess fångar in koldioxid ur rökgaserna, marknadsdominerande. Anders går igenom två konkurrerande teknikspår — oxyfuel och kemcyklisk förbränning — och resonerar kring för- och nackdelarna med de olika teknikerna. Anders går även igenom hur själva lagringen av koldioxid går till och resonerar kring potentialen. Han ger förslag på hur marknaden för CCS kan komma igång ordentligt, och avslutningsvis resonerar vi kring intressekonflikter mellan att lagra koldioxid och att använda de infångade kolatomerna till att tillverka bränslen eller råvaror, något man till exempel avser att göra för och .
/episode/index/show/solcellskollen/id/25620345
info_outline
Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2022
12/28/2022
Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2022
För andra året i rad avslutar vi med en tillbakablick med fokus på de händelser som präglat energi- och klimatåret 2022. Och som ciceron denna gång har vi poddbekantingen Daniel Kulin som även gästade och . Vi tar avstamp på Daniels hemmaplan: vindkraftsbranschen. (I år tog han klivet från branschorganisationen Svensk Vindenergi till det norska energiföretaget där han jobbar med havsbaserad vindkraft.) Vi får en sammanfattning av var vindkraften är: hur mycket byggs? Vilka utmaningar präglar vindkraftsprojekten — och hur bedömer man att den nya regeringens slopande av utbyggnationen av stamnätet till havs påverkar förutsättningarna framöver? Från minut 37 pratar vi om läget på elmarknaden som redan i januari såg ansträngt ut, bl.a. till följd av höga priser på bränslen. Sen kom Rysslands invasion av Ukraina och en energisituation som sett allt mer prekär ut för varje månad som gått. Vi pratar om hur prognoserna för elpriserna ser ut och Daniel resonerar kring vad denna “perfekta storm” innebär för samhället i stort. Läget på energimarknaderna har inte bara lett till skyhöga kostnader för privatpersoner och företag; det ledde även till en valrörelse som i allra högsta grad präglades av energifrågor. Från 1 h 7 min pratar vi om resultatet av valet: ett regeringsskifte och ett med tungt fokus på kärnkraft. Daniel delar både sina farhågor och förhoppningar kring vad den politiska inriktningen kan innebära för investeringsklimatet inom energibranschen och för möjligheterna att nå våra energi- och klimatmål överlag. Avslutningsvis (från 1 h 28 min) zoomar vi ut och pratar om vad 2022 innebar för klimatomställningen på ett globalt plan. Vi utgår från IEA:s och hittar både nedslående och hoppfulla signaler kring världens omställning till fossilfria energikällor. Bland de hoppfulla signalerna återfinns bland annat stora statliga satsningar på en ökad energisäkerhet och industriell uppbyggnad kring tekniker som ska möjliggöra omställningen — inte minst där motsvarande tre svenska statsbudgetar ska investeras i fossilfria energikällor.
/episode/index/show/solcellskollen/id/25437957
info_outline
Cecilia Wallmark, Om vätgasinfrastruktur i norr
12/07/2022
Cecilia Wallmark, Om vätgasinfrastruktur i norr
I en tid av klimatomställning och ökat fokus på energisäkerhet finns stora förhoppningar på framställning och distribution av grön vätgas. Enligt IEA finns det i hela världen — alltså tekniken som med hjälp av el spjälkar vatten för att framställa vätgas. Men enligt är planen att bara Sverige ska gå mot en kapacitet på 5 GW till 2030 och 10 GW 2045, och där lejonparten av efterfrågan kommer från stål- och gruvföretagen i norra Sverige. Efter en doktorandutbildning på KTH och sedermera en rad olika roller i vätgasbranschen har Cecilia Wallmark, gäst i vårt 83:e avsnitt, hittat till epicentret av den svenska vätgassatsningen och till rollen som verksamhetsledare för Luleå Tekniska Universitets satsning . I första halvan av avsnittet får vi perspektiv på utvecklingen kring vätgas. Cecilia går igenom målen från bl.a. Energimyndighetens vätgasstrategi och vi resonerar kring utmaningarna att nå dit. Vi får även höra om hur elektrolysörer och bränsleceller (tekniken som gör om bl.a. vätgas till el) fungerar och Cecilia berättar om några av de tekniska framsteg som hon upplevt under sin karriär. I andra delen dyker vi ner i en förstudie om som Cecilia och hennes kollegor har tagit fram. Cecilia berättar om vilken roll vätgasledningar och vätgaslager kan ha och om de tekniska utmaningar som respektive lösning medför.
/episode/index/show/solcellskollen/id/25236057
info_outline
Joachim Lindborg, Om flexibla värmepumpar och timprisstyrning av el
11/16/2022
Joachim Lindborg, Om flexibla värmepumpar och timprisstyrning av el
Med över ett år med extrema prisskillnader över dygnet som morot har allt fler börjat snegla på kombinationen av timpris på el och möjligheten att styra om sin elförbrukning till de timmar på dygnet då elpriset är som lägst. I poddens 82:a avsnitt gästas vi av dataingenjören Joachim Lindborg från energitjänsteföretaget . I avsnittet pratar vi dels om Ngenics huvudprodukt, en så kallad smart termostat som utifrån data om väder, elpriser och husets beskaffenhet, värmer upp huset på ett så effektivt sätt som möjligt. Vi pratar även om för- och nackdelar att just använda elpannor och värmepumpar för att flytta elförbrukning över dygnets timmar med syfte att undvika elpristoppar. I poddens andra halva dyker vi ner i som Joachim projektledde och som syftade till att styra värmepumpar i ett annat syfte: att minska belastningen på det lokala elnätet de timmar då förbrukningen är som högst. Resultatet? Genom att stänga av nästan 400 värmepumpar under två av de kallaste timmarna under 2018 kunde elnätägaren i Uppsala spara nästan en halv miljon kronor. Avslutningsvis zoomar vi ut och pratar allmänt om så kallad efterfrågeflexibilitet där kunderna förändrar sin elförbrukning för att till exempel minska belastning på elnätet eller öka sin elförbrukning när det finns rikligt med el och elpriset är lågt. Joachim resonerar både kring potentialen och utmaningarna för att uppvärmning ska kunna bidra till ett flexibelt elsystem — och vi jämför med andra flexibla tekniker såsom elbilsladdare och batterier.
/episode/index/show/solcellskollen/id/24998673
info_outline
Fredrik Bodecker, Om turbulensen på de lång- och kortsiktiga elmarknaderna
10/26/2022
Fredrik Bodecker, Om turbulensen på de lång- och kortsiktiga elmarknaderna
På två år har spotpriserna i södra Sverige ökat mer än tiofalt, från 25 öre per kWh i augusti 2020 till över 300 öre per kWh i augusti 2022. Samtidigt slår nyheter om skyhöga prisnivåer på den långsiktiga terminshandeln av el som spön i backen. I poddens 81:a avsnitt får vi hjälp av Fredrik Bodecker att bena ut vad de höga elpriserna beror på och hur man kan tolka nyheterna kring de höga terminspriserna på el. Fredrik är vd på analys- och rådgivningsföretaget och kommer tidigare från en lång karriär hos några av Europas största energihandlare. I avsnittet djupdyker vi i frågan om hur handel av el går till, både kort- och långsiktigt. Fredrik går både igenom den fysiska handeln på Nordpools marknader och den finansiella terminshandeln som används för att producenter och förbrukare ska kunna prissäkra sig långsiktigt. Avslutningsvis pratar vi om en förhållandevis ny avtalsform som vuxit fram i samband med utbyggnaden av sol- och vindkraft, nämligen PPA:er eller Power Purchase Agreements, där stora användare av el ingår långa kontrakt med producenterna. Fredrik berättar om drivkrafterna som gjort att PPA:er har vuxit fram, hur de har utvecklats över tid, och hur de långsiktiga kontrakten hanteras inom ramen för den fysiska handeln och elsystemdriften.
/episode/index/show/solcellskollen/id/24792696
info_outline
Lars Bergman, Om prissättning av el, elprisstöd och förslagen att reformera elmarknaden
10/05/2022
Lars Bergman, Om prissättning av el, elprisstöd och förslagen att reformera elmarknaden
Som följd av de historiskt höga elpriserna har det lanserats en rad förslag om hur elmarknaden kan reformeras och konsumenter skyddas. I vårt 80:e poddavsnitt tog vi hjälp av Lars Bergman, professor emeritus i nationalekonomi och en av Sveriges främsta elmarknadsexperter, för att reda ut de olika förslagen. (Det här är Lars Bergmans andra besök i podden, han gästade även där vi pratade om elmarknader med en stor andel sol- och vindkraft.) Till att börja med går vi igenom hur elmarknaden fungerar; Lars berättar om hur priset på el sätts och om likheterna respektive skillnaderna mellan hur el och andra råvaror handlas. Vi får även höra om anledningarna till att elmarknaden avreglerades på 90-talet och hur det gick till när de nordiska länderna banade väg för den elmarknadsdesign som råder i Europa idag. Att hushållen och i vissa fall även företag behöver kompenseras råder det närmast politisk konsensus om. Vi dyker ner i de olika förslagen och resonerar kring möjliga utformningar och om farhågan kring att ett elprisstöd kan leda till ökad konsumtion och på så sätt förvärra situationen på elmarknaden. På bordet ligger även ett flertal förslag om att ändra elmarknadens design. Häromveckan lanserade EU kommissionen . Spanien och Portugal har för elproduktion. Och här hemma har man diskuterat så kallade Sverige-priser (alternativt ) där marknaderna för den el som används inom landet och den som går på export separeras. I avsnittet betar vi av dessa förslag i tur och ordning.
/episode/index/show/solcellskollen/id/24579390
info_outline
Tord Eriksson, Om vattenkraft — stöttepelaren i det nordiska elsystemet
09/14/2022
Tord Eriksson, Om vattenkraft — stöttepelaren i det nordiska elsystemet
I vårt 79:e avsnitt satt vi ner med Tord Eriksson, tillförordnad vd för Vattenfall Vattenkraft AB — den del av Vattenfall som äger ungefär 50% av den svenska vattenkraften. Vi börjar med att få en historisk kontext kring vattenkraften i Sverige. Vad låg till grund för byggnationen av de tre första storskaliga vattenkraftverken i Trollhättan (1910), Porjus (1915) och Älvkarleby (1915) — och sedermera efterkrigstidens rejäla utbyggnad av svensk vattenkraft? Varför hamnade vattenkraftverken där de hamnade? Och hur har tekniken utvecklats över tid? Förutom att vattenkraften producerar en stor andel av svensk el (förra året stod man för 71 terawattimmar eller 42% av elproduktionen) har den även en mycket viktig roll när det gäller att balansera det nordiska elsystemet när utbud och efterfrågan varierar. Tord går igenom hur det här ser ut mer i detalj; vi får höra om hur man schemalägger produktionen i vattenkraftverken, hur kraftverken interagerar med varandra och vad som begränsar flexibiliteten i produktionen. Avslutningsvis går vi igenom några av de möjligheter och utmaningar som vattenkraften står inför framöver. Bland annat pratar vi om under den kommande tjugoårsperioden. Och så får vi höra om Vattenfalls pågående förstudie om att eventuellt återställa utanför Storuman.
/episode/index/show/solcellskollen/id/24359082
info_outline
Per Edström, Om potentialen för havsbaserad vindkraft
08/24/2022
Per Edström, Om potentialen för havsbaserad vindkraft
I poddens 78:e avsnitt pratar vi om något som ligger på nästan hela energi-Sveriges läppar — nämligen havsbaserad vindkraft. Gäst är Per Edström, teknikchef på företaget Svea Vind Offshore som utvecklar vindkraftsparker till havs. Tidigare jobbade Per i över tio år med vindkraft på teknikkonsultföretaget Sweco. Vi börjar med att gå igenom grunderna: Hur mycket svensk havsbaserad vindkraft finns idag? Hur skiljer sig potentialen för havsbaserad vindkraft jämfört med landbaserad? Var längs Sveriges kuster lämpar sig vindkraft som bäst? Vilken typ av teknikutveckling ser Per som mest lovande? Och hur ska man egentligen tolka den hårresande siffra av projekt, och potentiell kapacitet, som står i kö hos Svenska kraftnät? (I april 2022 hade Svenska kraftnät fått in ; skulle allt installeras skulle det motsvara flera gånger Sveriges elförbrukning.) Per går även igenom vilka steg man behöver gå igenom för att ta ett projekt från idé till en färdig anläggning. (Här kan man läsa om som Per nämner i avsnittet.) Per ger även en förutsägelse om när han tror att den stora mängden havsbaserade vindkraftsprojekt kommer att börja anslutas till det svenska elnätet. Avslutningsvis pratar vi om Svenska kraftnäts regeringsuppdrag om att bygga ut det svenska stamnätet till havs, där . Per benar ut vad detta innebär i praktiken för de som vill ansluta havsbaserade vindkraftverk — och om de alternativ som finns när det gäller att ansluta sig till elnätet. Per berättar även hur han ser på synergierna mellan havsbaserad vindkraft och vätgas, där ett möjligt utvecklingsspår är att ansluta vindkraftverk via vätgas-pipelines istället för via elnät.
/episode/index/show/solcellskollen/id/24143214