Solcellskollens podcast
Samtal om teknik och den energiomställning som pågår. Häng med när vi intervjuar entreprenörer, forskare och andra nyfikna som banar väg för framtidens energisystem. Programmet leds av Erik Wallnér från Solcellskollen.se
info_outline
Daniel Johansson, Om vägen mot att klara tvågradersmålet
06/11/2025
Daniel Johansson, Om vägen mot att klara tvågradersmålet
Trots att det känns som länge sedan det var en president i Vita huset som satsade tusentals miljarder kronor på investeringar i grön teknik — och en Greta Thunberg som inspirerade till en av de allra största demonstrationerna någonsin — så fortsätter jordens medeltemperatur att ticka upp. Här gästas vi av Chalmersforskaren Daniel Johansson, som ägnat nästan tjugo år åt att forska på klimatomställningen. Vi tar avstamp i en nulägesrapport om den globala uppvärmningen. Daniel berättar om de senaste mätningarna kring global medeltemperatur, han går igenom koldbudgetar som återstår för att vi ska hålla oss inom 1,5 eller 2-gradersmålet — och berättar om osäkerheten kring klimatkänsligheten, alltså till vilken grad ökade koncentrationer påverkar den globala uppvärmningen. Men framförallt pratar vi om vägen mot att kunna klara klimatmålen. Vi pratar om en rad olika utmaningar och lösningar. Daniel går igenom hur de bredare tekniska trenderna har utvecklats de senaste åren, om olika tekniker för att kunna suga på koldioxid från atmosfären, och om flygets, komplicerade, klimatpåverkan. Vi får även höra om studier som Daniel gjort tillsammans med andra poddbekantingar såsom och , där man räknat på . I podden nämns uttrycket integrerade bedömningsmodeller, eller IAM efter Integrated Assessment Models. Det är Daniels främsta forskningsfält och en vanlig metod inom IPCC och klimatforskning i allmänhet, där klimatmodeller kombineras med kunskap inom andra fält, bl.a. för att utvärdera påverkan från styrmedel och teknikutveckling.
/episode/index/show/solcellskollen/id/36943315
info_outline
Magnus Callavik, Om den exponentiella utvecklingen kring HVDC
05/21/2025
Magnus Callavik, Om den exponentiella utvecklingen kring HVDC
De senaste åren har nyheter från Hitachi Energy om nya miljardordrar stått som spön i backen, och häromåret aviserade man Sveriges största exportorder genom tiderna — en affär på 147 miljarder kronor med den nederländska stamnätsoperatören TenneT. Vad som driver utvecklingen? En nästan omättbar efterfrågan på företagets lösningar inom högspänd likström, eller HVDC. I dagens avsnitt gästas vi av Magnus Callavik, global chef för HVDC Engineering på . I avsnittet får vi dels reda på vad HVDC är och på vilket sätt energiomställningen och olika länders klimatambitioner driver efterfrågan. Magnus berättar om sina erfarenheter av att ha varit inblandad i några av de största kraftledningarna i världen, bland annat . Vi dyker även ner i de olika nyttor som HVDC-tekniken kan erbjuda för elsystem som blir allt mer beroende på förnybar energi. Om du gillar avsnittet med Magnus kan vi även rekommendera följande avsnitt: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/36648920
info_outline
Elon Axberg, Om elmarknadsutredningen
05/01/2025
Elon Axberg, Om elmarknadsutredningen
För en vecka sedan, torsdagen den 24 april, stod energiminister Ebba Busch och regeringens särskilda utredare, Bo Diczfalusy, och presenterade den färska – en rejäl lunta på över 800 sidor med ambition att “framtidssäkra elmarknaden”. I dagens avsnitt dyker vi huvudstupa ner i utredningen tillsammans med nationalekonomen Elon Axberg, som har lett det seketariat som arbetat med utredningen. Sverige står inför en omfattande elektrifiering där det råder ovisshet huruvida marknadsaktörerna själva har förutsättningar att säkerställa att elproduktion byggs ut i den takt som behövs – både för att möta förbrukningen och för att undvika situationer kring effektbrist under kommande år. I avsnittets första del, från minut 4, pratar vi om två åtgärder som utredningen fokuserat på. Elon berättar om för- och nackdelar med så kallade Contracts for Difference – eller dubbelriktade differenskontrakt – där staten minskar aktörers risk bland annat genom att garantera en minimumersättning. Vi pratar även om de åtgärder som utredningen landat i för att undvika att det uppstår effektbrist under en planeringshorisont på 5-10 år. Från och med minut 47 pratar vi om de delar av utredningen som handlar om “kostnadsriktiga” elnätavgifter och rollfördelningen mellan elnätägare på olika nivåer när det gäller att hantera kapacitetsbrist. Extra djupt dyker vi kring frågan om effektavgifter, där utredningen menar att många av de effektavgifter som införts på senaste tiden har gjort det under “schabloniserade och utdragna höglastperioder”, det vill säga även under tillfällen då det inte råder kapacitetsbrist. Detta minskar bl.a. incitamenten för aktörer att bidra med flexibilitet på elmarknaden. Om du gillar avsnittet med Elon kan vi även rekommendera följande avsnitt: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/36384790
info_outline
Sonja Berlijn, Om förutsättningarna att öka kapaciteten i befintligt elnät med 25%
04/11/2025
Sonja Berlijn, Om förutsättningarna att öka kapaciteten i befintligt elnät med 25%
Det finns det en resurs som såväl utvecklare av förnybar energi, industrier med stora elekrifieringsplaner och International Energy Agency lyfter fram som den stora flaskhalsen i energiomställningen: en anslutning till elnätet. I avsnittet gästas vi av Sonja Berlijn, direktör på DNV, professor i säkra kraftsystem på Universitetet i Oslo och även ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin. Tillsammans med Statnett, Norges motsvarighet till Svenska kraftnät, och en rad elnätföretag, forskningsinstitut och tjänsteleverantörer deltar DNV och Sonja i , ett projekt med det ambitiösa målet att öka kapaciteten i det befintliga elnätet med 25%. I avsnittet berättar Sonja om hypotesen som ligger till grund för projektet: om hur åtgärder såsom villkorade avtal, nya metoder för att beräkna ledningars överföringskapacitet dynamiskt och en så kallad sannolikhetsbaserad riskbedömning tillsammans kan samverka för att accelerera nyanslutningar av både produktion och konsumtion till elnätet. Om du gillade avsnittet med Sonja kan vi även tipsa om följande, tidigare avsnitt av podden: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/36091500
info_outline
Anders Runevad, Om tolv år i den globala vindkraftsindustrin
03/21/2025
Anders Runevad, Om tolv år i den globala vindkraftsindustrin
I poddens 122:a avsnitt gästas vi av Anders Runevad, styrelseordförande för danska Vestas, en av världens största vindkrafttillverkare. Mellan 2013 och 2019 var han även vd på företaget, och i avsnittet får vi höra om de senaste tolv åren i den globala vindkraftsindustrin sett ur Anders perspektiv. Om du gillade samtalet med Anders kan vi även tipsa om följande, tidigare, avsnitt av podden: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/35803590
info_outline
Lauri Myllyvirta, Om Kinas energiomställning
02/26/2025
Lauri Myllyvirta, Om Kinas energiomställning
Sedan 2015 har Kina stått för hela 90% av den globala ökningen av växthusgasutsläpp — och man är idag världens största utsläppare med råge. Samtidigt installerar man mer förnybar energi än något annat land och kontrollerar stora delar av värdekedjan för tekniker såsom solceller, batterier och elbilar. Ska världen nå sina klimatmål är alltså utvecklingen i Kina helt central. För att bena ut energiutvecklingen i Kina gästas vi i detta avsnitt av Lauri Myllyvirta, en av Europas ledande experter på just Kina. Lauri är medgrundare av forskningsinstitutet , samt verksam vid . Avsnittet är på engelska och spelas in via länk från Helsingfors. Om du gillade avsnittet med Lauri kan vi även tipsa om följande tidigare avsnitt av podden: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt .
/episode/index/show/solcellskollen/id/35429230
info_outline
Johan Paradis, Om utvecklingen kring allt fler (och allt större) solcellsparker
01/29/2025
Johan Paradis, Om utvecklingen kring allt fler (och allt större) solcellsparker
I poddens 120:e podden gästas vi åter av Johan Paradis, teknikchef på solcellsparkutvecklaren Sunna. Johan gästade även . I avsnittet pratar vi dels om 40 årsjubileumet för som vi var och besiktigade precis innan vi spelade in avsnittet. Vi dyker även ner i solcellsparkernas värld där Johan ger en bild av hur en snabb teknikutveckling kring solceller och batterier, läget på elmarknaden och flaskhalsar såsom åtråvärda elnätanslutningar påverkar arbetet hos en utvecklare såsom Sunna. Om du gillade avsnittet med Johan kan vi även tipsa om följande tidigare avsnitt av podden: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt .
/episode/index/show/solcellskollen/id/35057935
info_outline
Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2024
12/25/2024
Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2024
Enligt tradition avslutar vi året med en tillbakablick på de händelser och trender som präglat energi- och klimatåret 2024. Som följeslagare har vi med oss poddbekantingen och tillika vindkraftsmannen Daniel Kulin (som även gästade , och av podden). Vi tar avstamp på hemmaplan där Daniel går igenom det turbulenta vindkraftsåret 2024, som bland annat präglats av tillståndstorka, regeringsbeslut såsom nekade tillstånd för havsbaserad vindkraft, och ett stort nationellt överskott av el. Daniel ger även sitt perspektiv på den nyligen presenterade utredningen . Daniel ingjuter framtidstro i den svenska energiomställningen trots nyheter om Northvolts rekonstruktion och flertalet inställda eller uppskjutna industriinvesteringar. Vi pratar även om kärnkraftsutredningen, batteriutveckling i Sverige och i Kina, IEA:s senaste World Energy Outlook — och den globala kapplöpningen kring ny teknik. Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du ett förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/34611040
info_outline
PM Nilsson, Om spänningar i energipolitiken, städernas framtid och Kina
12/04/2024
PM Nilsson, Om spänningar i energipolitiken, städernas framtid och Kina
I poddens 118:e avsnitt besöks vi åter av PM Nilsson, vd på Timbro. PM gästade även podden i i sin tidigare roll som chef för Dagens industris ledarredaktion. I avsnittet ger han sina perspektiv på spänningar i energipolitiken idag, om kärnkraft och havsbaserad vindkraft, om städernas framtid, klimatpolitik i tider av lågkonjunktur — och Kina. Om du gillade samtalet med PM kan vi även tipsa om följande, tidigare, avsnitt av podden: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/34274005
info_outline
Björn Fridholm, Om batterisystemet i en elbil
11/13/2024
Björn Fridholm, Om batterisystemet i en elbil
I poddens 117:e avsnitt tittar vi under huven… förlåt, in i batterisystemet på en elbil. Som gäst har vi med oss Björn Fridholm, teknisk expert för BMS-system — alltså batterstyrsystem eller battery management system — på Volvo Cars. Björn skrev även . Vi ställer bland annat frågan: hur fungerar egentligen kalkylerna som går in i räckviddsmätaren - och vad är det som gör att den fladdrar längs vägen på en resa? Vi får en överblick av batteriets roll i en elbil, hur det fungerar, och de olika avväganden som går in i designprocessen. Extra djupt dyker vi i det, faktiskt, relativt svåra problemet att avgöra till vilken grad ett batteri är laddat och hur Björn och hans kollegor jobbar med att hantera degraderingen av batteriet. Avslutningsvis jämför vi även med hur utmaningarna skiljer sig för stationära batterier på elnätet och pratar om . Om du gillade samtalet med Björn kan vi även tipsa om följande, tidigare, avsnitt av podden: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/33905872
info_outline
Christian Roos, Om elnätens utveckling under kommande tioårsperiod
10/23/2024
Christian Roos, Om elnätens utveckling under kommande tioårsperiod
I höst har det varit högsäsong för nätutvecklingsplaner hos elnätföretagen runt omkring i landet. En nätutvecklingsplan ska enligt ellagen tas fram vartannat år av respektive företag och beskriva hur nätet väntas utvecklas under kommande tioårsperiod. I avsnittet sitter vi ner med Christian Roos, ansvarig för nyanslutningar på E.ON. Christian, med utgångspunkt i just , berättar om ett nuläge med mer nyanslutningsärenden än någonsin. Vi får höra om hur E.ON arbetar för att bereda och analysera och ge besked om dessa ärenden. Vi blickar även framåt och resonerar kring hur olika redskap såsom flexibilitetsmarknader, villkorade avtal, nya kraftledningar, nättariffer och energigemenskaper kan bidra till en lyckad elektrifiering av samhället. Om du gillar avsnittet med Christian kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/33575072
info_outline
Pär Holmberg, Om kärnkraftsutredningen (och andra aktuella elmarknadsfrågor)
10/02/2024
Pär Holmberg, Om kärnkraftsutredningen (och andra aktuella elmarknadsfrågor)
Den 12 augusti presenterades resultaten från utredningen . Bland förslagen som presenterades av huvudutredaren Mats Dillén återfanns en prisgaranti på 80 öre per kWh för kärnkrafts-elen, subventionerade statliga lån samt en riskdelningsmekanism ifall projekten blir dyrare eller billigare än förutsatt. I avsnittet pratar vi om slutsatserna från utredningen med Pär Holmberg, docent inom nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning. (Pär är även disputerad inom elkraftteknik vid Uppsala universitet.) Pär var inblandad i kärnkraftsutredningen dels som representant i utredningens referensgrupp och dels skrev han en om elmarknadens funktion, där han bl.a analyserade i vilken grad dagens elmarknad är teknikneutral. Avslutningsvis berättar Pär om en rapport han jobbat med i närtid om det så kallade , en arbitragestrategi som aktörer på elmarknaden kan använda för att öka intäkter från sin kraftproduktion men som kan ha som bieffekt att den skapar kostnader och obalanser för systemoperatören. Vi får även Pärs perspektiv på flera aktuella elmarknadsfrågor såsom , kapacitetsmekanismer och utlandskabeln Hansa PowerBridge, som regeringen nekade tillstånd i somras. Om du gillar avsnittet med Pär kan vi även rekommendera följande avsnitt: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/33258137
info_outline
Johanna Lakso, Om flexibilitet i de lokala elnäten
09/11/2024
Johanna Lakso, Om flexibilitet i de lokala elnäten
Lyssnar man på Johanna Lakso, vd på intresseorganisationen , kan värmepumpar, batterier, elbilsladdare och andra flexibla resurser mycket väl erbjuda tiotals gigawatt flexibilitet till det svenska elsystemet, redan till 2030. (Det kan jämföras med en elförbrukning på cirka 25 gigawatt under topplasttimmen.) I det här avsnittet berättar Johanna framförallt om vilka nyttor dessa resurser kan skapa i de lokala elnäten. Vi pratar även om på vilket sätt lokala elnätföretag kan nyttja den här flexibiliteten redan idag, vilka lärdomar det finns från piloter med lokala flexibilitetsmarknader, och vad vi kan vänta oss från lagstiftningen framöver. Om du gillar avsnittet med Johanna kan vi även rekommendera följande avsnitt: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/32993422
info_outline
Patrik Johansson, Om fyra år av batteriutveckling
08/21/2024
Patrik Johansson, Om fyra år av batteriutveckling
Avsnittet gästas av poddbekantingen Patrik Johansson. Patrik är batteriforskare och tillika professor på Chalmers och . I avsnittet återbesöker vi några av de teman vi pratade om då, bland annat till vilken grad batterier har förbättrats och gått ner i pris. Vi får en uppdatering kring hur det har gått med de batterikemier som Patrik lyfte fram som extra lovande förra gången, till exempel natriumjon- och fastfasbatterier — och dyker lite extra i batterikemin litiumjärnfosfat som på grund av fallande priser tar andelar i allt fler applikationer. Om du gillar avsnittet med Patrik kan vi även rekommendera följande avsnitt: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt .
/episode/index/show/solcellskollen/id/32663682
info_outline
Olle Lundberg, Om hur perovskiter kan ta solcellers verkningsgrad till nya nivåer
07/24/2024
Olle Lundberg, Om hur perovskiter kan ta solcellers verkningsgrad till nya nivåer
Solcellsindustrin har visat sig vara väldigt bra på att få upp verkningsgrader. På åtta år har de solpaneler som skruvats upp på svenska villtak gått från runt 15% till knappt 23%. Och 2024 har de bästa solpanelerna av dagens dominerande, kiselbaserade, teknik — vilket även råkar vara gränsen för hur effektiva man tror de kan bli. På senare år har det dock kommit allt mer frekventa rapporter om framsteg kring en grupp av material som kallas perovskiter, med potential att drastiskt öka solcellers verkningsgrad. I dagens avsnitt dyker vi ner i just perovskiter tillsammans med solcellsforskaren Olle Lundberg som haft rollen som teknik- och R&D-chef på flera svenska solcellsföretag. Idag är han chef för amerikanska First Solars europeiska teknikcenter, där han hamnade i fjol efter att hans tidigare företag, perovskitutvecklingsföretaget Evolar, . Om du gillade avsnittet med Olle kan vi även rekommendera följande avsnitt: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt .
/episode/index/show/solcellskollen/id/32266107
info_outline
Nicklas Bäcker, Om boomen kring storskaliga batterier i elnätet
07/03/2024
Nicklas Bäcker, Om boomen kring storskaliga batterier i elnätet
Mellan alla panelsamtal och rosémingel i årets upplaga av Almedalen satt vi ner med Nicklas Bäcker, strategichef på företaget som bygger och äger storskaliga batterianläggningar. Vi pratar givetvis om den boom som sker just nu kring batterier och som drivs på av höga priser på Svenska kraftnäts stödtjänstemarknader. Men vi tittar också runt krönet: vi jämför med hur batteriutvecklingen har artat sig i andra länder och resonerar kring vilka nyttor — och vilka intjäningsmöjligheter — batterier kan ha i framtidens elsystem. Om du gillade avsnittet med Nicklas kan vi även rekommendera följande avsnitt: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt .
/episode/index/show/solcellskollen/id/31986572
info_outline
Pontus de Maré, Om den dagliga driften av Sveriges elsystem
06/12/2024
Pontus de Maré, Om den dagliga driften av Sveriges elsystem
I avsnittet gästas vi av Pontus de Maré. Som driftchef på Svenska kraftnät har han den grannlaga uppgiften att ansvara för den dagliga driften av Sveriges elsystem. Vi får bland annat höra om den handel kring el som syftar till att utbud och efterfrågan i så stor grad som möjligt ska matcha varandra inför 'drifttimmen' — det tillfälle då Pontus och hans kollegor i kontrollrummet tar över driften av elsystemet. Pontus berättar om stödtjänster och andra redskap finns tillgängliga i själva driften och hur dessa har utvecklats över tid. Vi pratar även om utmaningar (och möjligheter) som uppstår i takt med att kraftsystemet i allt större grad präglas av relativt nya fenomen såsom kraftelektronik, batterier och solceller. Om du gillade avsnittet med Pontus kan vi även rekommendera följande avsnitt: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt .
/episode/index/show/solcellskollen/id/31705502
info_outline
John Hassler, Om EU:s klimatpaket Fit for 55
05/22/2024
John Hassler, Om EU:s klimatpaket Fit for 55
Den senaste mandatperioden i EU har varit en händelserik sådan, åtminstone om man har på sig klimatglasögonen. Dels antogs där medlemsländerna bl.a. åtar sig att minska växthusgasutsläppen med 55% till 2030 jämfört med 1990 års nivåer — och dels beslutade man om Fit for 55, det omfattande lagstiftningspaketet som ska möjliggöra att målen nås. Med bara veckor kvar till ett nytt EU-val tog vi hjälp av nationalekonomen John Hassler att bena ut Fit for 55. John är professor vid Stockholms universitet och fick i höstas i uppdrag av regeringen att ta fram en rapport . I avsnittet går John igenom vad han upplever är kärnan i Fit for 55: en åtstramad och breddad utsläppshandel. Han argumenterar för att EU — givet att Fit for 55 genomförs — kan anses “göra tillräckligt för att begränsa utsläppen av koldioxid i enlighet med Parisavtalet”. Avslutningsvis pratar vi om de krav som ställs på Sverige och om vad John anser vara de viktigaste åtgärderna i hans rapport till regeringen. Om du gillade avsnittet med Henrik kan vi även rekommendera följande avsnitt: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt .
/episode/index/show/solcellskollen/id/31399117
info_outline
Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundret
05/01/2024
Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundret
Den globala vindkraftsindustrin som vi känner den började i Danmark på 70-talet. Som en reaktion på skenande energipriser i följderna av oljekriserna började uppfinnare, studenter på folkhögskolor och framsynta företag på den danska landsbygden utveckla vad som skulle komma att bli den dominerande vindkraftstekniken världen över: turbiner med tre blad som snurrar medurs. En av dessa personer var Henrik Stiesdal. I avsnittet får vi höra hans egna berättelse: om hur han som tonåring byggde sitt första vindkraftverk till sina föräldrars gård och sedermera, via ett samarbete med en lokal smed, licensierade sin design till den dåvarande jordbruksmaskintillverkaren Vestas. (Och, ja, det är alltså samma Vestas som kom att bli världens största tillverkare av vindkraftsturbiner.) Sedan dess har Henrik spenderat nästan fem decennier inom vindkraftsindustrin. Vi får höra om när han 1991 var med och installerade världens första havsbaserade vindkraftpark. Om varför han tror flytande vindkraft är näst på tur att genomgå en industrialisering (och vad hans egna företag, , gör för att snabba på den). Vi får även Henriks syn på den danska politikens roll i utvecklingen — och på hur det gick till när han för sina insatser inom vindkraft. Om du gillade avsnittet med Henrik kan vi även rekommendera följande avsnitt: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt .
/episode/index/show/solcellskollen/id/31028363
info_outline
Anna Larsson, Om energieffektivisering inom fastighetssektorn
04/10/2024
Anna Larsson, Om energieffektivisering inom fastighetssektorn
I poddens 107:e avsnitt dyker vi tillsammans med Anna Larsson, strategikonsult på företaget , ner i energieffektiviseringsarbetet inom bostads- och fastighetssektorn som står för runt . Mellan 2009 och 2019 gick energianvändningen för att värma och förse varje kvadratmeter lokalfastighet ner med 10% . Lyssnar man på Anna är detta bara början på fastighetsägarnas jakt på effektiviseringar, inte minst tack vare “en dold teknisk revolution” inom byggnadsteknik och allt mer ambitiösa lagstiftningspaket från EU. Anna berättar om hur EU:s taxonomi för hållbara investeringar och den (förkortas EPBD) avser att öka fokus och på vissa sätt även ändra logiken i hur energieffektviseringsarbete sker i fastighetssektorn. Vad mer? Anna ger exempel på riktigt lågt hängande frukter, hon svarar på frågan varför det inte sätts solceller på alla nybyggda hus i soligt läge och spanar kring hur mycket kommersiella fastigheter lyckats energieffektivisera fram till 2030. Om du gillade avsnittet med Anna kan vi även rekommendera följande avsnitt: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt .
/episode/index/show/solcellskollen/id/30744463
info_outline
Patrik Möller, Om tekniken som kan bana väg för kommersiell vågkraft
03/20/2024
Patrik Möller, Om tekniken som kan bana väg för kommersiell vågkraft
I poddens 106:e avsnitt gästas vi av Patrik Möller, vd och medgrundare för vågenergiföretaget , som i höstas — efter 12 år av utvecklingsarbete — satte deras första fullskaliga vågkraftverk i drift utanför Portugals stormutsatta kust. I avsnittet tar vi avstamp i resultaten från Portugal: om processen (och kontrollrumsjublet!) från när man i augusti 2023 driftsatte sitt kraftverk, om när man några dagar senare matade ut el på elnätet för första gången, och om statusen för kraftverket efter att under ett halvår härdats av höststormar och vågor på uppåt 18 meter. Patrik förklarar varför Corpowers bojliknande kraftverk har potential att överkomma vad som visat sig vara den svåraste utmaningen hittills inom vågkraft: att kombinera stormöverlevnad med ett högt nyttjande av energin i vågorna. Vi får även höra om forskning i bl.a. Edinburgh och Trondheim som lagt grund för teorierna inom vågkraft och om några av de lösningar som föregått Corpowers lösningar. Avslutningsvis resonerar vi om vågkraftens potential. Patrik berättar om de kustband man har siktet inställt på, om hur elproduktionen från Corpowers kraftverk varierar över året och om synergier med andra kraftslag såsom solkraft och havsbaserad vindkraft. Om du gillade avsnittet med Patrik kan vi även rekommendera följande avsnitt: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt .
/episode/index/show/solcellskollen/id/30449398
info_outline
Peter Abrahamsson, Om omställningen av Västsveriges raffinaderier
02/28/2024
Peter Abrahamsson, Om omställningen av Västsveriges raffinaderier
I Sverige används årligen runt 10 miljoner kubikmeter drivmedel som tillsammans står för . I poddens 105:e avsnitt har det blivit dags att dyka ner i omställningen av drivmedelssektorn ur perspektivet från Sveriges största drivmedelsproducent Preem. Gäst är Peter Abrahamsson, tidigare chef på Preems två raffinaderier i Lysekil och Göteborg och numera hållbarhetschef och ansvarig för att driva omställningen av företaget. (Raffinaderierna i Lysekil och Göteborg är två av tre svenska raffinaderier, det tredje ligger också i Göteborg och ägs av St1.) I avsnittet pratar vi om Preems roll i svensk drivmedelsproduktion, om raffinaderiernas historik och om de produkter, fossila såväl som förnybara, som har producerats över tid. Men framförallt pratar vi om framtiden. Peter berättar om de investeringar som ska möjliggöra Preems omställningsplaner, han resonerar om resursbegränsningar för olika typer av bioråvaror, och liksom många tidigare poddgäster slår han ett slag för behovet av en snabb utbyggnad av svensk elproduktion. Vi får även höra Peters perspektiv på hur lagstiftning såsom den svenska reduktionsplikten och EU:s Fit for 55-paket påverkar omställningen av svensk drivmedelsproduktion. Om du gillade avsnittet med Peter kan vi även rekommendera följande avsnitt: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/30130943
info_outline
Erik Dölerud, Om världens högsta vindkraftverk av trä
02/07/2024
Erik Dölerud, Om världens högsta vindkraftverk av trä
När Erik Dölerud berättade han om företaget Modvions storslagna visioner om att bygga över hundra meter höga vindkraftstorn — av trä. Den gången handlade det om planer. Lite över fem år senare — i vårt 104:e avsnitt — välkomnar vi tillbaka Erik till podden bara månader efter att Modvion driftsatt . Med en tornhöjd på 103 meter är det inte mindre än världens högsta vindkraftverk av trä (och för den delen överlag). Avsnittet blev inte bara en berättelse om träkonstruktion i absoluta framkant och ambitionen att stöpa om en väsentlig del av vindkraftens värdekedja. Det är även en genomgång av hur teknikutveckling går till; om hur idéer konceptualiseras, om den centrala rollen för testning och verifiering — och den känslomässiga bergochdalbanan längs vägen. Vi kan även tipsa om då vi besökte Modvions första torn och där vi utöver Erik Dölerud intervjuade två av Modvions medgrundare, Otto Lundman och David Olivegren. Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/29825768
info_outline
Astrid Kander, Om lärdomar från 1970-talets energikriser
01/17/2024
Astrid Kander, Om lärdomar från 1970-talets energikriser
I poddens 103:e avsnitt gästas vi av energihistorikern Astrid Kander. Astrid är professor på Lunds universitet och bl.a. medförfattare till boken om energiutvecklingen i Europa sedan 1500-talet. I avsnittet fokuserar vi på en period som på många sätt påminner om de senaste årens energikris. Den 17 oktober 1973 införde flera arabstater ett handelsembargo på olja mot länder som stöttat Israel i Jom kippur-kriget som brutit ut tio dagar tidigare. Följderna? Skenande drivmedelspriser, kilometerlånga köer vid bensinmackar, och regeringar världen över som för decennier framåt fått upp energisäkerhet på agendan. Vi får höra om skillnaderna mellan hur samhället hanterade energikriserna då och nu. Astrid går igenom oljans rasande tillväxt under efterkrigstiden; om en transportrevolution och ett högvärdigt och smidigt bränsle som plötsligt ersätter kolet i alla möjliga applikationer. Astrid berättar även varför just 1970-talet är den del av energihistorien som hon tycker är mest intressant (och med goda skäl kan anses vara en av energihistoriens viktigaste brytpunkter). Vad mer? Vi får höra några olika teorier om varför den industriella revolutionen började i England, om iterationer av de första ångmaskinerna, och hur fabriksgolven förändrades när elektriciteten kom på bred front runt förra sekelskiftet. Om du gillade avsnittet med Astrid kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/29508083
info_outline
Björn Sandén, Om energiomställningen under 2023
12/27/2023
Björn Sandén, Om energiomställningen under 2023
För tredje året i rad avslutar vi med en tillbakablick med fokus på de händelser som präglat energi- och klimatåret 2023. Som ciceron denna gång har vi med oss Chalmersprofessorn Björn Sandén (som även gästade , och av podden). Vi tar avstamp i en följetong som Björn följt från första parkett i sin roll som vice-ordförande i det klimatpolitiska rådet: svensk klimatpolitik. Vi pratar om statusen för svenska klimatmål, om tidöpartiernas och om nationalekonomen John Hasslers idéer för hur . Vi får även höra om Björns egna forskning kring teknikspecifika visavi teknikneutrala styrmedel och om hur perspektiven kan appliceras på regeringens satsningar på ny kärnkraft. Från minut 51 zoomar vi ut och pratar om den globala solcellsutbyggnaden. Vi resonerar kring huruvida det ens finns historiska exempel på tekniker som vuxit i liknande omfattning och Björn resonerar kring solenergins roll, både i Sverige och globalt, under kommande decennier. Vad mer? Vi pratar batteriutbyggnad och tillståndsprocesser, IEA:s senaste World Energy Outlook och klimatmötet i Dubai. Och avslutningsvis bjuder Björn på ett boktips i sann julanda. Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du ett förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/29231173
info_outline
Mikael Nordlander, Om den el- och vätgasinfrastruktur som ska möjliggöra fossilfritt stål
12/20/2023
Mikael Nordlander, Om den el- och vätgasinfrastruktur som ska möjliggöra fossilfritt stål
När Mikael Nordlander sommaren 2020 var visionerna kring fossilfritt stål i Norrbotten redan stora. Genom HYBRIT-samarbetet (där LKAB, SSAB och Vattenfall ingår och där Mikael sitter med i styrelsen och i styrgrupper för Vattenfalls räkning) pratade man om ett industriprojekt med potential att kapa 10% av svenska koldioxidutsläpp. När nu Mikael återbesöker podden har vi mycket att plocka upp: Hur har det gått med de fyra pilotprojekten som ska lägga grunden för tillverkningen av fossilfritt stål? Hur mycket stål har till dags datum tillverkats? Och satte även Mikael kaffet i vrångstrupen när LKAB aviserade vad de kallade med potential att minska utsläppen i stålvärdekedjan med motsvarande två tredjedelar av Sveriges utsläpp? Men mest pratar vi om den el- och vätgasinfrastruktur som behövs för att möjliggöra satsningarna kring fossilfritt stål i Norrbotten. Vi får perspektiv på stålindustrins potentiella energi- och effektbehov under kommande decennier och de verktyg som finns tillgodo för att elsystemet ska kunna följa med. Vi dyker ner i HYBRIT:s vätgaslager (som ) och Mikael resonerar kring hur det kan gå till när en vätgasinfrastruktur etableras och börjar grena ut sig. Om du gillade avsnittet med Mikael kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna .
/episode/index/show/solcellskollen/id/29148223
info_outline
Björn Nykvist, Om lärkurvor för batterier och fossilfritt stål
11/29/2023
Björn Nykvist, Om lärkurvor för batterier och fossilfritt stål
Inom innovationsforskning pratar man om lärkurvor, ett mått på hur snabbt priser går ner som funktion av hur mycket av en viss teknik som installeras. Gemensamt för tekniker såsom solceller, vindkraft och elbilsbatterier (och som IEA bedömer ) är att lärkurvan är brant, för varje dubblering av kapacitet globalt tenderar priser att gå ner med runt 15-20%. I poddens jubileumsavsnitt (avsnitt 100!) gör vi ett djupdyk inom forskningen kring lärkurvor tillsammans med Björn Nykvist, till vardags forskare vid Stockholm Environment Institute. 2015, i en , var Björn tillsammans med kollegan Måns Nilsson bland de första att sätta fingret på lärkurvan och de snabba prisminskningarna för litiumjonbatterier i elbilar. Sen dess har Björn följt utvecklingen och bl.a. funderat över vilka prisnivåer på batterier som innebär att även billigare personbilar och tunga lastbilar kan elektrifieras. Från 44.00 pratar vi om Björn och hans kollegors forskning kring fossilfritt stål. Björn gör en utblick av hur ståltillverkning sker globalt och argumenterar för varför det vätgasreducerade stål som satsas på i norra Sverige för tillfället är det mest framkomliga vägvalet i stålindustrins klimatomställning. Avslutningsvis, från 01.02.00, går Björn igenom slutsatserna från en rapport om en möjlig klimatomställning inom Försvarsmakten (som häromåret gjordes på uppdrag av FOI), där han bl.a. poängterar vikten av att civilsamhället och försvaret går hand i hand i omställningen och där han resonerar kring vilken av försvarsgrenarna som är mest angelägen att ställa om. Rapporter och forskningsartiklar som nämns i avsnittet: [3.30] (Nykvist & Nilsson, 2015) [12.00] (Nykvist, Sprei & Nilsson, 2019) [36.00] (Nykvist & Olsson, 2021) [51.10] (Sundén, 2023) [56.30] (Vogl, Olsson & Nykvist, 2021) [1.02.10] (Nykvist & Mårtensson, 2021) Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i .
/episode/index/show/solcellskollen/id/28821598
info_outline
David Steen, Om praktiska utmaningar och potentialen med Vehicle-to-Grid
11/08/2023
David Steen, Om praktiska utmaningar och potentialen med Vehicle-to-Grid
För ett par år sen , en av de stora pionjärerna i solcells-Sverige. Då sa han, “Jag har en BMW i3 som jag vill kunna plugga in i mitt hus, den står två meter från köksdörren. Jag har 30 kWh stående där och jag behöver 5 kWh för att klara elbehovet på natten — varför skulle jag köpa ett batterilager?” Det han syftade på var Vehicle-to-Grid (V2G) som länge hägrat i horisonten. I det här avsnittet benar vi ut tekniken tillsammans med David Steen, forskare i elkraftteknik på Chalmers och samordnare för ett par forskningsprojekt inom V2G tillsammans med bl.a. Polestar, Volvo Cars och Göteborg Energi. Vi börjar med att reda ut de praktiska aspekterna — kombinationen av laddstandarder, kraftelektronik för dubbelriktad laddning och elnätbolagens nätkoder — som behöver vara på plats för att kommersiella V2G-lösningar ska kunna komma på bred front. David berättar även om en studie där han och hans kollegor tittat på hur olika typer av laddnings- och urladdningsstrategier påverkar slitaget på elbilsbatterierna. Vi pratar även om den andra sidan av kalkylen: vad kan man som elbilsägare tjäna på att använda sin bil för V2G? Och hur ser potentialen på elsystemnivå ut, dvs hur stor potentiell effekt och energi skulle bilflottan kunna erbjuda om var och varannan bil kom med funktionaliteten? Utöver forskare på Chalmers är David även medgrundare för startupföretaget som bl.a. hjälper elnätföretag att prognosticera hur elbilsladdning byggs ut i ett område. Det pratar vi kort om i slutet av avsnittet. Om du gillade avsnittet med David kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:
/episode/index/show/solcellskollen/id/28544885
info_outline
Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar)
10/18/2023
Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar)
I vårt 98:e avsnitt gästas vi av Hillevi Priscar, chef för den svenska verksamheten på , en av Europas största projektutvecklare inom vindkraft. De senaste åren har de även gett sig in i projektutveckling av solcellsparker, elnät, batterilager och vätgasinfrastruktur. När Hillevi började sin karriär inom vindkraftsbranschen stod kraftslaget för någon enstaka TWh per år. Idag, knappt tjugo år senare, producerar den svenska vindkraften nästan 40 TWh på årsbasis. I avsnittet tar vi avstamp i hur vindkraftsprojekten har utvecklats över tid, Hillevi berättar om hur man över tid hittat mark att bygga på, om projekt som blir allt mer storskaliga och hur man jonglerat de olika intressena som präglar projekten. Från minut 16 går vi igenom de mörka moln som tornat upp sig kring den fortsatta utbyggnaden. Hillevi ger förslag på hur man kommer till bukt med den tillståndstorka som . Hon jämför med hur tillståndsprocesser ser ut i andra länder (inte minst Finland) och argumenterar för att den svenska modellen — där kommersiella utvecklare identifierar mark, tar projekt igenom tillståndsprocesser och hittar elanslutning — ändå i grunden är bra. Avslutningsvis (från minut 45) får vi höra om några av de ambitiösa projekt som Hillevi och hennes kollegor jobbar med idag. Vi pratar bl.a. om OX2:s projekt (ett av tre svenska havsbaserade vindkraftsprojekt som hittills fått grönt ljus av regeringen) och , en gigantisk vindkraftpark mellan Öland och Gotland som om den realiseras skulle stå för motsvarande runt 20% av svensk elförbrukning. Hillevi berättar även om hur man jobbar med så kallad co-location där olika kraftslag och energilager delar elnätanslutning. Om du gillade avsnittet med Hillevi kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:
/episode/index/show/solcellskollen/id/28350782
info_outline
Håkan Samuelsson, Om elektrifieringen inom bilindustrin
09/27/2023
Håkan Samuelsson, Om elektrifieringen inom bilindustrin
I vårt 97:e poddavsnitt gästas vi av Håkan Samuelsson. I tio år, från 2012 till 2022, var han vd för Volvo Cars och idag är han styrelseordförande för Polestar. Avsnittet tar avstamp i när Håkan Samuelsson efter tre decennier i lastbilsbranschen tillträder som vd för Volvo Cars, ett par år efter att företaget köpts upp av kinesiska Geely. De tio år som följer blir händelserika (och framgångsrika) år. Man går från att producera runt 400 000 bilar till knappt 700 000. Man öppnar fabriker i både Kina och USA. Och inte minst, Håkan och företaget beslutar sig för att lägga om strategin: 2025 ska hälften av de bilar som säljs vara elbilar och 2030 ska man vara ett rent elbilsföretag. I avsnittet får vi reda på hur Håkan och Volvo Cars resonerade när de valde att satsa helhjärtat på elbilar. Vi blickar även ut över den omställning som präglar den bredare bilindustrin (som Håkan jämför med hur det såg ut på 1910-talet med hundratals bilmärken bara i Detroit). Bland annat argumenterar Håkan för att biltillverkare i framtiden bör ombesörja sin egen tillgång på batterier och elmotorer. Han siar om hur kundpreferenser kommer utvecklas och går igenom hur biltillverkare kan orientera sig i en marknad som allt mer präglas av geopolitiska konflikter. Avslutningsvis ber vi Håkan titta i spåkulan: Vilket år säljs den sista bilen med förbränningsmotor? När kommer den första Polestar-bilen med Vehicle to grid-funktionalitet? Har vi fler eller färre bilar per capita 2040? Vilka räckvidder ligger bilar på då — och till vilken grad kör de sig själva? Om du gillade avsnittet med Håkan kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:
/episode/index/show/solcellskollen/id/28143695