loader from loading.io

Neuroordförande medverkade på första historiska Patientriksdagen i Sverige

Diagnoser på djupet - Neuropodden

Release Date: 05/08/2019

"Stroke? Jag?"

Diagnoser på djupet - Neuropodden

Maja Havbring var 44 år när hon drabbades av en stroke. En händelse som innebar att hela livet förändrades. Inte bara för henne, även hennes närstående tvingades förhålla sig till en ny verklighet. Möt Maja, Örn och Seija Havbring och hör om hur livet tog en ny väg. Som inte bara var av ondo.

info_outline
Överlevaren Daniel Bergström show art Överlevaren Daniel Bergström

Diagnoser på djupet - Neuropodden

När Daniel Bergström var 15 år fick han ett nytt hjärta. I dag är han 45 år. Dessutom har han stomi, kronisk njursvikt och han lider av sjukdomen Beckers muskeldystrofi. Trots det komponerar han musik, tar sig förbi till synes oöverstigliga hinder och han har en stor livslust. Lyssna på överlevaren Daniel Bergström.

info_outline
"De fick tejpa upp så jag kunde titta med båda ögonen"

Diagnoser på djupet - Neuropodden

Lena Bergsten drabbades av GBS, en ovanlig form av polyneuropati. På några timmar gick hon från fullt frisk till att bli helförlamad, kroppens organ slutade att fungera. Lena räddades till livet men när hon vaknade upp, fullt medveten, kunde hon bara blinka med ena ögonlocket. Sedan dess har mycket hänt och Lena Bergsten, hennes dotter, hennes väninna och hennes neurolog, berättar om hur Lenas liv i dag ser ut. 

info_outline
"Jag hade lite svårt att ta in det" - Louise Hoffsten med familj

Diagnoser på djupet - Neuropodden

När en av Sveriges mest välkända artister, Louise Hoffsten, diagnostiserades med MS drabbades hon av en kris. Men inte bara hon påverkades. Hennes man och son har också berörts. I poddserien Diagnoser på djupet möter vi flera med erfarenheter av hur det är att leva med en neurologisk diagnos.  Diagnoser på djupet är en podd från Neuro. Produktion: Alfred Skogberg. Med stöd från Postkodlotteriet.

info_outline
Diagnoser på djupet - trailer show art Diagnoser på djupet - trailer

Diagnoser på djupet - Neuropodden

info_outline
Därför är Svenska MS-registret viktigt för vården - professor Jan Hillert registerhållare show art Därför är Svenska MS-registret viktigt för vården - professor Jan Hillert registerhållare

Diagnoser på djupet - Neuropodden

Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret.

info_outline
Effektiv migränbehandling blockerar signalsubstansen CGRP - utvecklad av Lars Edvinsson show art Effektiv migränbehandling blockerar signalsubstansen CGRP - utvecklad av Lars Edvinsson

Diagnoser på djupet - Neuropodden

Professor Lars Edvinsson är överläkare och forskare och verksam på både universitetssjukhuset i Lund och vid Rikshospitalet i Köpenhamn. För drygt 30 år sedan började han utveckla en molekyl mot migrän och den har nu blivit ett läkemedel som också förskrivs i Sverige. På stora migrän- och huvudvärksseminarier i Tyskland och USA har internationella kollegor tyckt att hans forskningsresultat skulle vara väl värd en Nobelprisnominering.

info_outline
Hjärnkirurgi mot epilepsi – del 3 - Hör Rut 2.0 om sitt nya liv efter hjärnoperationen show art Hjärnkirurgi mot epilepsi – del 3 - Hör Rut 2.0 om sitt nya liv efter hjärnoperationen

Diagnoser på djupet - Neuropodden

-Det här är mitt nya jag. Jag har genom hjärnkirurgin mot min epilepsi blivit uppgraderad från Rut 1.0 till Rut 2.0 och fått helt nya möjligheter i livet utan rädslan att aldrig veta när nästa epileptiska anfall ska komma, säger språkläraren Rut Bjerhagen.

info_outline
Acko fortsätter som Socialutskottets ordförande i Riksdagen tack vare rätt stroke-rehab show art Acko fortsätter som Socialutskottets ordförande i Riksdagen tack vare rätt stroke-rehab

Diagnoser på djupet - Neuropodden

Acko Ankarberg Johansson är ordförande för riksdagens socialutskott, som hanterar hälso- och sjukvårdsfrågorna. Inom loppet av en vecka fick två stroke. Men tack vare professionell vård och rehabilitering av riktiga stroketeam var hon redan tillbaka i riksdagsjobbet efter bara några månader.

info_outline
Hjärnkirurgi mot epilepsi - Del 2 - Rut ska genomgå en hjärnoperation och vill bidra till kunskap show art Hjärnkirurgi mot epilepsi - Del 2 - Rut ska genomgå en hjärnoperation och vill bidra till kunskap

Diagnoser på djupet - Neuropodden

Rut Bjerhagen är språklärare, medlem i Neuro och har den neurologiska diagnosen epilepsi sedan barndomen. Hon är en av de personer som nu har genomgått den omfattande utredningen för att se om en kirurgisk behandling är möjlig och nu står hon på tur för att få genomgå en hjärnoperation. Hör hennes om hennes tankar kring detta. För medlemskap i förbundet Neuro, som samlar närstående och patienter med olika neurologiska diagnoser: www.neuro.se. En podcast av Håkan Sjunnesson NeuroMedia fö

info_outline
 
More Episodes

Patientriksdagen är ett initiativ från fem patientorganisationer; Neuro, Riksförbundet HjärtLung, Astma- och allergiförbundet, Huvudvärksförbundet och Blodcancerförbundet, i samarbete med Novartis. Syftet var att sätta patientens röst i centrum och skapa en arena där angelägna frågor kan diskuteras utifrån ett patientperspektiv. Lise Lidbäck medverkade som både gruppsamtalsledare och i panelsamtal. I denna podcast medverkar bland andra Lise Lidbäck Neuro, Emma Spaak läkare SKL, Göran Hägglund moderator, Inger Roos Hjärt-Lung, Acko Ankarberg ordförande Socialutskottet, Jonas Andersson ordförande Hälso- sjukvårdsstyrelsen VGR och Ann Johansson, vice förbundsordförande Vårdförbundet. En podcast av Håkan Sjunnesson NeuroMedia för Neuropodden. För medlemskap i Neuro eller bidra till neurologisk forskning eller Neuro: www.neuro.se

 

Det här var den första patientriksdagen som hade temat patientlagen, om patienternas ställning i hälso- och sjukvården som länge har varit föremål för diskussion. En rad initiativ har tagits för att förbättra och förtydliga vad patienten har rätt att förvänta sig, bland annat en ny patientlag. Patientlagen är omdiskuterad och det har ifrågasatts huruvida den verkligen fyller sitt syfte: att stärka och tydliggöra patientens ställning. Under denna pateintriksdag, som hölls på kongresscentret Norra Latin i centrala Stockholm den 7 maj 2019, var några av patientlagens delar i fokus. Det handlade om 5 kap. Delaktighet, 6 kap. Fast vårdkontakt och individuell planering och 11 kap. Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet. Det senaste var Neuroordföranden Lise Lidbäck moderator.  

 

Här är de delar i Patientlagen som diskuterades:

Kapitel 5 – delaktighet
Patientlagens femte kapitel anger att hälso- och sjukvården så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten (1 §). Vidare ska en patients medverkan i hälso- och sjukvården utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar, genom att hen själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder (2 §). Patientens närstående ska också kunna medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta (3 §).

Kapitel 6 - fast vårdkontakt och individuell planering
Patientlagens sjätte kapitel anger att patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. Samt att olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt (1 §). En fast vårdkontakt ska utses för patienten om hen begär det, eller om det är nödvändigt för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet (2 §). Vidare framkommer att patienter ska få möjlighet att välja en fast läkarkontakt inom primärvården (3 §).

Kapitel 11 - synpunkter, klagomål och patientsäkerhet
Patientlagens elfte kapitel – Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet, innehåller bland annat bestämmelser om Patientnämndernas samt Inspektionen för vård och omsorgs uppdrag och skyldigheter (1 och 3 §). Att vårdgivare snaraste ska besvara klagomål från patienter och deras närstående (3 §). Vidare framkommer vårdgivarnas skyldigheter att ge särskild information till patienter som har drabbats av en vårdskada (3 §). Patienten och dennes närstående ska också få möjlighet att delta i vårdgivarens patientsäkerhetsarbete (4 §).